De andras land

De andras land
Serie Marockotrilogin
Författare
Medverkande
Förlag Natur & Kultur Allmänlitteratur
GenreUtländska berättare
FormatInbunden
SpråkSvenska
Antal sidor336
Vikt547 gr
Utgiven2022-05-06
SABHce
ISBN 9789127169876

<strong>&raquo;</strong>Det &auml;r en v&aring;ldsam och vacker roman, v&auml;l &ouml;versatt till svenska av Maria Bj&ouml;rkman. Mest imponerad &auml;r jag av personportr&auml;tten, som &auml;r psykologiskt djuplodande och l&aring;ngt ifr&aring;n svartvita.<strong>&laquo;</strong>
<em>Jenny H&ouml;gstr&ouml;m, Sydsvenskan</em>

<strong>&raquo;</strong>Ett familjeepos som ber&ouml;r p&aring; djupet.<strong>&laquo;
</strong><em>Matilda Arborelius, Sk&aring;nska Dagbladet</em><strong>
</strong>

<strong>&raquo;</strong>en magnifik ber&auml;ttelse om kolonialism, frihet och underkastelse i 1940-talets Marocko &hellip; Leila Slimani &auml;r en stark ber&auml;ttarr&ouml;st, som b&aring;de f&ouml;rm&aring;r gestalta komplexa relationer och samh&auml;llsskeden, p&aring; ett vidunderligt vackert spr&aring;k.<strong>&laquo;
</strong><em >Ulla Str&auml;ngberg, J&ouml;nk&ouml;pings-Posten</em>

<strong>&raquo;</strong>Likt en Alice Munro r&ouml;r sig Slimani st&auml;ndigt i n&auml;rheten av katastrofen, den som i sista stund uteblir. Romanen breda anslag markerar en delvis ny v&auml;g i f&ouml;rfattarskapet, v&auml;l v&auml;rd att f&ouml;lja vidare. Inte minst f&ouml;r A&iuml;chas skull, parets dotter, vars egensinne och utsatthet Slimani skildrar med lyh&ouml;rd sk&auml;rpa.<strong>&laquo;
</strong><em>Therese Eriksson, Tidningen Vi</em>

<em>.................................................................</em>

F&ouml;rsta delen i en storslagen romantrilogi om Marocko efter kriget.

Amine Belhaj &auml;r en stilig marockan som strider i den franska arm&eacute;n. Mathilde &auml;r en envis kvinna fr&aring;n Alsace som l&auml;ngtar bort. Kriget f&ouml;r dem samman. Ett omaka par, l&ouml;jliga i vissas &ouml;gon: hon &auml;r ett huvud l&auml;ngre &auml;n honom, romanl&auml;sare, frisinnad. Han b&auml;r p&aring; en hederskultur och en blind ilska. De &auml;lskar varandra, men olikheterna ska g&ouml;ra deras liv tillsammans mycket sv&aring;rt.

N&auml;r paret 1947 &aring;terf&ouml;renas i Rabat, Marocko, v&auml;ntar livet p&aring; &rdquo;kullen&rdquo; &ndash; den landpl&auml;tt utanf&ouml;r M&egrave;knes d&auml;r de ska bygga sitt liv genom att bruka jorden och d&auml;r deras barn A&iuml;cha och Selim ska v&auml;xa upp. Men marken &auml;r torr, inkomsterna sm&aring; och livet betydligt h&aring;rdare &auml;n n&aring;gon av dem kunnat ana.

Samtidigt som vi f&ouml;ljer familjens umb&auml;randen, och Mathildes fr&auml;mlingskap inf&ouml;r sitt nya liv stiger den poli&shy;tiska temperaturen i landet. Sp&auml;nningarna mellan kolonis&shy;terna och nationalisterna eskalerar och ska 1956 mynna ut i Marockos sj&auml;lvst&auml;ndighetsf&ouml;rklaring. P&aring; en sinnlig, omsorgsfull prosa tecknar Slimani en fascinerande bild av m&auml;nskligt liv mitt i en av historiens kokpunkter. Alla vi m&ouml;ter i romanen tycks leva i n&aring;gon annans land: marock&shy;anerna i fransm&auml;nnens, kvinnorna i m&auml;nnens. Och alla l&auml;ngtar de intensivt och skr&auml;ckslaget efter att f&aring; bryta sig loss, men ocks&aring; f&ouml;rbli trygga.

Marockansk-franska <strong>Le&iuml;la Slimani </strong>blev k&auml;nd f&ouml;r svenska l&auml;saren med <em>Vaggvisa</em>, som gav henne Frankrikes fr&auml;m&shy;sta litteraturpris Goncourt 2016 och gjorde henne till ett v&auml;rldsnamn. P&aring; svenska finns ocks&aring; hennes reportagebok <em>Sex och l&ouml;gner</em>, om marockanska kvinnors livsvillkor.

<em>.................................................................</em>

&raquo;Slimani skriver i&nbsp;<span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2330956">De andras land</span>&nbsp;fram komplexa karakt&auml;rer i en kaotisk tid med ett vackert spr&aring;k som ber&ouml;r p&aring; djupet. Det b&auml;sta av allt &auml;r f&ouml;rst&aring;s att det kommer tv&aring; b&ouml;cker till i detta familjeepos.&laquo;
<em>Matilda Arborelius, Sk&aring;nska Dagbladet</em>

&raquo;I den h&auml;r vackra och uppslukande boken, som bygger p&aring; Slimanis familjehistoria, m&ouml;ter vi fransyskan Mathilde som f&ouml;r&auml;lskar sig i en marockansk soldat och emigrerar till makens hemland efter andra v&auml;rldskriget.&laquo;
<em>MMMM - Jenny Lindh, M-magasin</em>

&raquo;Ambitionen &auml;r uppenbar: detta &auml;r t&auml;nkt att bli den stora ber&auml;ttelsen om Marocko, en nordafrikansk "Vredens druvor" eller "Utvandrarna" &hellip; Romanens teman &auml;r sorgligt aktuella - nyanl&auml;ndas dubbla heml&ouml;shet, systematiskt k&ouml;nsv&aring;ld, grannars ovilja som blossar upp i grymhet och v&aring;ld. &hellip; &nbsp;&Auml;ven om "Vaggvisa" f&ouml;rm&aring;dde leta sig in under huden tycker jag nog att Slimani kommer b&auml;ttre till sin r&auml;tt i det st&ouml;rre formatet. S&auml;rskilt hennes f&ouml;rm&aring;ga att gestalta b&auml;gge sidor i en konflikt blir intressant i skildringen av ett l&aring;ngt &auml;ktenskap&laquo;
<em >Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet</em>

"Mot en fond av ett Marocko som b&ouml;rjar vilja kasta av sig kolonialismens bojor tecknar Slimani ett komplext relationsdrama. ... den som f&ouml;ljt Slimani kommer att k&auml;nna igen intresset f&ouml;r skildringar av att leva i dubbla kulturer, av klassresor, av of&ouml;rblommerad erotik och av utanf&ouml;rskap."
<em>Helena Lindblad, Dagens Nyheter</em>

&raquo;En originell sl&auml;kthistoria man vill ha mer av&laquo;
<em>Johanna Fr&auml;nd&eacute;n, Aftonbladet</em>