Fjärilsbreven

Aterigen hors roster och jag kanner hander som borjar ta i min kropp och vrida mig runt. Det gor ont, fruktansvart ont. Smartan ar tillbaka. Jag forsoker skrika men kvider bara.
Hon lever, hor jag en mansrost ropa.
Mina armar trycks ihop och jag lyfts upp pa nagot hart och stelt.
Ett starkt sken forsoker tranga in i mig. Blinkande lampor forsoker fa mig tillbaka till verkligheten, men det har gatt for langt. Dvalan och somnen ar sa behaglig.
Den suddar dessutom bort skammen.

Fjarilsbreven ar en karleksberattelse om livet. Om hur den vackra konstnarssjalen Elise hamnar i forovarens grepp.
Med hav och angar som fond spirar en nyforalskelse i byn vid kusten. Men da den djupa karleken vacks till liv ligger ocksa sarbarheten oppen. Det forgangna gor sig pamint och saret som aldrig fick laka borjar bloda.
I bokens slut fogas personer och handelser under en period av fyrtio ar samman. Prologen knyts ihop med epilogen och lamnar lasaren med en hoppets efterklang.