Märta Kristinas Recept : om Per-Mårts Märta Andreasson i Järvsö & recepten från skolkökskursen i Säljesta

Märta Kristinas Recept : om Per-Mårts Märta Andreasson i Järvsö  & recepten från skolkökskursen i Säljesta
Författare
Förlag Bergman Polymer Corrosion AB
GenreMemoarer och biografier
FormatHäftad
SpråkSvenska
Antal sidor65
Vikt237 gr
Utgiven2021-05-20
SABLz
ISBN 9789180202916
Märta Kristina Andreasson var min faster. Hon föddes den 13/8 1913 i gården Ol-Lars i byn Bondarv, Järvsö, men växte upp i gården Per-Mårts i Skridsvik. Till en början kallades hon för Kristina, men somliga benämnde henne också Märta Kristina. Senare i livet, efter tonåren, kallades hon dock mest bara för Märta. Redan innan hon dog hade Märta givit min far Anders häftet med deras morfars dagbok från Ol-Lars, som hon använt för anteckningarna vid sin skolkökskurs i Säljesta i slutet av 1920-talet.Jag har vid upprepade tillfällen frågat pappa vad man åt på den tiden han bodde i Per-Mårts, men han hade svårt att minnas annat än när de fick fläsk, för detta var älsklingsrätten. Då jag i mitten av 90-talet tog över dagboken fick jag “på köpet”, genom alla recepten, en inblick i vad man förr åt på bondgårdarna i Järvsö med omnejd – och recepten sammanställdes. Kanske finns det fler än jag som undrar över vad man åt förr och hur det smakade. Var så god att börja baka och laga till, så får ni se! För järvsöborna blev Märta mest känd för sin damfrisering som hon öppnade 1935 i en 6-rum-och-kök-lägenhet på övervåningen av biografhuset – Järvsös första damfrisering. Hon tog också emot elever för utbildning i hårfrisörsyrket. Många söta järvsöflickor gick i lära här, bland andra Brita Brolin, som senare skulle bli känd som ”Lill-Babs mamma”. Lägenheten blev en attraktiv träffpunkt på kvällarna för många av Järvsös ungdomar, och den kom att kallas för “Möborgen”. I denna skrift har jag inte bara sammanställt alla recepten från Märta Kristinas skolkökskurs i Säljesta utan också sammanfattat hennes liv i text och bild – framför allt damfriseringsperioden 1935–39 som utgjorde höjdpunkten av hennes karriär. En liten bit av Järvsö sockens historia har härvid blivit dokumenterad och levandegjord./Gunnar Bergman