Den svarta ön

Tintin korsar Engelska kanalen och beger sig till Skottland i jakten efter falskmyntare, en tysk spion och ett mystiskt "monster".

Tintin och Milou dras in i ett äventyr som liknar en kriminalhistoria med tydlig inspiration från verkliga händelser, Hitchcockfilmer, King Kong och spekulationer om sjöodjuret i Loch Ness.

Hergés sjunde Tintinäventyr, "Den svarta ön", är förmodligen det enda seriealbum i historien som givits ut i tre olika versioner. Först som svartvitt album på 124 sidor i slutet av 1938 (efter att ha publicerats som tidningsföljetong 1937-38). Senare omtecknat, färglagt och förkortat (som skedde med de tidiga Tintinäventyren under krigsåren) till 62 sidor 1943. Och när "Den svarta ön" skulle utges på engelska i början av 60-talet, påpekade den engelske förläggaren att boken innehöll mängder av fel och dessutom kändes alltför daterad och omodern. Hergé beslöt då att teckna om albumet efter noggrann research och resultatet blev den version från 1965 som vi är vana vid att läsa, och som utkom i Sverige 1968.

Detta är den första färgversionen från 1943, inbunden med hårda pärmar och i exklusivt utförande som i det franska originalet. I nyöversättning av Björn Wahlberg.