Mumin, Klåttdjuret och kärleken

Det är sommar i mumindalen och den härligt tryckande hettan driver hela muminfamiljen ner till badstranden, med picknickkorg, badlakan och parasoll. Men på vägen hittar Mumin några knappar och de leder honom som ett spår till Klåttdjuret (son till Råddjuret). Paketet Klåttdjuret höll i har nämligen gått sönder och alla knapparna har ramlat ut, men Mumin hjälper honom att samla ihop knapparna och de gör sällskap till badplatsen.   Snart visar det sig att Klåttdjuret är förälskad i Mymlan, men han är väldigt blyg och han vet inte alls hur han ska närma sig henne. Mumin säger sig veta hur man ska ta kvinnorna (fast Snorkfröken tycker Mumin tar väl lättsinnigt på ämnet) och presenterar Klåttdjuret för Mymlan. Mumin viskar i bakgrunden att han ska ge henne komplimanger för klänningen. Men stackars, stackars Klåttdjuret, han blir så generad att han bara rodnar och fnissar och springer därifrån. Och till råga på allt är Mymlan förälskad i starke Adolf (som hon har en bild på och skriver brev till). Hur ska detta sluta? Har Mumin möjligen fler goda råd att ge det förälskade Klåttdjuret?

Harald Sonesson har ritat de underbara bilderna som i så många andra fina Mumin-bilderböcker. Hans lätta lekfulla akvareller ger muminvärlden och dess invånare liv med värme och skönhet!