När veden tog slut

Det här är den perfekta boken att läsa högt ur framför brasan. Tårna tinar, det blir skinn på den varma chokladen och följande Muminberättelse avnjutes:

Mitt i vintern vaknar Mumin av att det är kallt inne. Elden har slocknat och veden i källaren är slut. Han måste åka skidor till vedboden på berget för att hämta mer. Sniff gör honom sällskap, och lilla My ser dem ge sig av. Äventyret är i full gång ...

Som vanligt blir det en del knasiga förvecklingar och till slut tror Muminpappan att han klarat biffen trots att han knappt gjort någonting. Men det blir varmt i huset igen, och dess invånare återgår till vintersömnens lugn och ro.

Harald Sonessons gnistrande vita landskap påminner om de allra bästa av vintrar, när snön täcker allt i dignande drivor. Det är så lockande fluffigt att barnen kan bli lurade att i förtid slita sig från sagostunden kring brasan för att åter vilja ut i snön, och därmed ådra sig köldskador på tårna.