Teorier för socialt arbete. Del 2, Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd

Socialt arbete är ett komplext akademiskt ämne och ett dynamiskt verksamhetsfält som berör social ojämlikhet, utsatthet och marginalisering. Socialarbetare behöver teoretiska verktyg för att kunna tänka kring och förstå de sociala problem de på olika sätt möter i sitt arbete. 

Denna antologi, Teorier för socialt arbete, Del 2 – Normalitet, förkroppsligad erfarenhet och motstånd, är den andra av två som lyfter fram betydelsefulla teoretiker inom ämnet socialt arbete. Deras teorier kan användas för att sätta sociala problem som fattigdom, hemlöshet, beroende, fysisk och psykisk ohälsa och våld i nära relationer i ett större sammanhang. De hjälper oss att lyfta blicken från individnivån och ger en mer samhällsövergripande förståelse för människors levnadsvillkor. Antologierna kan fungera som verktygslådor för att utveckla ett teoretiskt tänkande i socialt arbete. 

I denna bok presenteras tretton teoretiker vars teorier belyser hur människor samt sociala interaktioner formas genom samhällets normer och ojämlikhetsstrukturer. Bokens kapitel är indelade i tre teman: 
•    Normalitet och andragörande
•    Subjektskapande och förkroppsligad erfarenhet
•    Kunskap, makt och motstånd

Boken vänder sig i första hand till studenter i socialt arbete, men också till studenter inom andra samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen. Den är användbar på kurser som handlar om människors levnadsvillkor och sociala problemområden, på kurser som introducerar teorier samt på uppsatskurser.

Em Andersson (red.) är fil. dr i sociologi och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Anderssons forskning berör skillnads- och likhetsskapande diskurser och praktiker inom ramen för det svenska välfärdssamhället och tar framför allt utgångspunkt i poststrukturalistiska och postkoloniala perspektiv.

Tina Mattsson (red.) är socionom, genusvetare och docent i socialt arbete och är verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Mattsson är särskilt intresserad av hur maktstrukturer påverkar det sociala arbetets praktik samt hur feministisk och postkolonial teoribildning kan bidra till att utveckla kritiska metoder för ett maktmedvetet socialt arbete.

Julia Bahner är socionom och fil. dr i socialt arbete och verksam vid Socialhögskolan, Lunds universitet. 

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. 

Tobias Davidsson är socionom och lektor i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Sabine Gruber är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet. 

Mirjam Hagström har disputerat vid Tema Barn, Linköpings universitet, och är idag verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. 

Marcus Herz är docent i socialt arbete och socionom, verksam vid Göteborgs universitet. 

Jessica Jönsson är socionom och docent i socialt arbete vid Örebro universitet. 

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö. 

Lars Plantin är utbildad socionom och professor i socialt arbete och är verksam vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet. 

Anna Siverskog är fil. dr i äldre och åldrande och verksam vid avdelningen för socialt arbete, Jönköping university samt vid genusvetenskap, Södertörns högskola. 

Johanna Sixtensson är intresserad av hur maktstrukturer och skillnadsskapande processer manifesteras, upplevs och omförhandlas i människors vardagsliv. Sixtensson är särskilt intresserad av ungdomars erfarenheter och hennes forskning anlägger ofta rumsliga perspektiv. 

Maria Andersson Vogel är fil.dr i socialt arbete och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hanna Wikström är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. 

Therése Wissö är socionom och docent i socialt arbete och är verksam vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet