Lagen som evangelium? - Den nya synen på Paulus och judendomen

I den här boken visar författaren hur flera historiska och teologiska faktorer samverkat till att skapa bilden av motsatsförhållandet mellan judendom och kristendom, vilket starkt bidragit till den idétradition som möjliggjorde Förintelsen och som fortfarande lever kvar inom kyrka och akademi. Enligt den traditionella synen har kristendomen uppfattats som judendomens definitiva motsats. Vanligtvis har man tänkt sig att aposteln Paulus lämnade judendomen eftersom han förstod att den judiska lagen inte kunde föra någon människa till rättfärdighet. Judendomen har ofta inom både kyrka och universitet uppfattats som en stelnad religion där individen strävade efter att förtjäna sin rättfärdighet. Under de sista decennierna har denna bild av Paulus och judendomen kommit att ifrågasättas av forskare som menar att Paulus inte alls bröt med sin judiska bakgrund och inte heller slutade att hålla den judiska lagen. Denna bok handlar om hur de paulinska breven har gett upphov både till uppfattningen att Paulus bröt med judendomen och att han inte gjorde det. Vilka faktorer har styrt framväxten av ett vetenskapligt och teologiskt perspektiv där förakt för judar och judendom varit viktiga inslag? Hur är det möjligt att förstå Paulus som en representant för första århundradets judendom? Vilken roll spelar de utgångspunkter den enskilde forskaren utgår ifrån? Boken riktar sig till studenter vid universitet och högskolor och övriga med ett intresse för Paulus, forskningshistoria och den kristna antisemitismens uppkomst och utveckling.