Domstolen

Det har brunnit i Bondeska palatset och en hög domare, Johannes Bäfver, är försvunnen.
<span >H&auml;r har Domstolen sitt s&auml;te. Det &auml;r rikets h&ouml;gsta juridiska instans och makten ut&ouml;vas av en liten samling oavs&auml;ttliga jurister. R&auml;ttvisans tj&auml;nare och lagens v&auml;ktare. Men ocks&aring; m&auml;nniskor; karri&auml;rlystna, ensamma, sig sj&auml;lva nog.
</span><span >Mystiken kring B&auml;fver skapar oro i palatset och utl&ouml;ser en ov&auml;ntad kedja av h&auml;ndelser. Ann-Britt Jansson, som sp&aring;s en lysande framtid inom Domstolen med chans p&aring; chefsstolen, besv&auml;ras av f&ouml;rsvinnandet. Mellan henne och B&auml;fver finns en m&ouml;rk historia.
</span><span >Domstolen kokar av det outsagda, av allianser, halvl&ouml;gner och hemligheter. Snart ska allting klaras upp, men det blir inte som n&aring;gon har t&auml;nkt sig.</span>

<em>Domstolen </em>skildrar initierat och underh&aring;llande hur ett lands h&ouml;gsta domstol kan fungera. Det &auml;r den f&ouml;rsta, fri&shy;st&aring;ende delen i en ny romanserie om svenskt samh&auml;lls- och r&auml;ttsliv under hundra &aring;r.

"&hellip; inser att det &auml;r n&aring;got s&aring; ovanligt som en saga om det som &auml;r v&aring;rt r&auml;ttssamh&auml;lle. Jag str&auml;ckl&auml;ser den. L&auml;ngtar redan efter den utannonserade forts&auml;ttningen."
<strong>Malin Persson Giolito</strong>

"Hans-Gunnar Axberger ger mig associationer till PD James s&aring;v&auml;l i prosans ton som i insikterna om det m&auml;nskliga psyket. Ett gott betyg, kan jag f&ouml;rtydliga. Det som framf&ouml;r allt fascinerar med <em>Domstolen</em> &auml;r kontrasten mellan de svala maskerna p&aring; dessa r&auml;ttvisans tj&auml;nare och den r&aring;a m&auml;nsklighet med l&aring;ga instinkter som finns under dem. F&ouml;ljande delar i serien ges ut redan i h&ouml;st, l&auml;sning att se fram emot."
<strong>Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad</strong>

"&hellip; Axbergers njutbart l&auml;sta, elegant satiriska historia om d&ouml;dligt intrigspel i sj&auml;lvaste H&ouml;gsta domstolen. Gudarna ska veta att str&ouml;mningstj&auml;nsterna inte kryllar av exemplariska stilister, men h&auml;r har vi allts&aring; en juridik&shy;professor som skriver stiligare &auml;n en hel dr&ouml;s uppburna samtidsf&ouml;rfattare."
<strong>Jenny Lindh, DN</strong>

&rdquo;ett arbetsplatsreportage till roman skrivet med &ouml;msint blick och stilistisk exakthet.&rdquo;
<strong>Peter F&auml;llmar Andersson, Sydsvenskan
</strong>

&rdquo;Axberger skildrar med erfaren blick och svart humor hur domarrollen och r&auml;ttens integritet pr&ouml;vas inifr&aring;n. En underh&aring;llande och tr&auml;ffs&auml;ker roman i juridikens gr&auml;nsland &ndash; och f&ouml;rsta delen i en planerad serie om svenskt r&auml;tts- och samh&auml;llsliv.&rdquo;
<strong >Advokaten</strong>