Emmys teorem

”Det är en rik, underbar bok, fylld av mänsklig värme i ett svalnande universum.”
<em><strong>G&ouml;ran Greider, Aftonbladet om Sk&ouml;nheten i Kaos.</strong></em>

Emmy Noether var en av 1900-talets mest framst&aring;ende matematiker. Hennes viktigaste teorem bidrog till att v&auml;nda p&aring; en v&auml;rldsbild som varit sann &auml;nda sedan Newtons dagar. Idag &auml;r hon i stort sett bortgl&ouml;md.
Det h&auml;r &auml;r en bok om hennes liv, hennes arv och dr&ouml;mmen om ett liv bortom kroppens begr&auml;nsningar.
Som judisk kvinna f&ouml;dd i Tyskland 1882 blev Emmy Noether g&aring;ng p&aring; g&aring;ng utest&auml;ngd fr&aring;n matematikens viktigaste rum. Hon, som bara f&ouml;rv&auml;ntades &auml;gna sig &aring;t v&auml;rdsliga ting, vigde trots detta sitt liv &aring;t matematisk abstraktion.
Medan hon k&auml;mpade f&ouml;r att f&aring; ta plats p&aring; universitetet i G&ouml;ttingen, arbetade hon frenetiskt p&aring; det teorem som f&ouml;rklarar vad det inneb&auml;r att inte vara f&ouml;rankrad i n&aring;gon plats eller n&aring;gon tid alls.
Kanske h&auml;nger alltihop samman?

Vetenskapshistorikern och fysikern Julia Ravanis s&ouml;ker i Emmys teorem efter det som formar v&aring;ra id&eacute;er och g&ouml;r oss till de vi &auml;r. Sj&auml;lva teoremet v&auml;gleder ber&auml;ttelsen om vad som ger oss energi att ta oss n&aring;gonstans, hur vi v&auml;ljer riktning och h&aring;ller balansen i tillvaron. Om platserna och tiderna som vi nog aldrig helt kan frig&ouml;ra oss fr&aring;n.