Jag stannade kvar i Auschwitz : en läkares vittnesmål

Unik &ouml;gonvittnesskildring fr&aring;n insidan av Auschwitz." <em>Sm&aring;landsposten</em>

Eddy de Wind &auml;r en ung holl&auml;ndsk l&auml;kare som tillsammans med sin hustru deporteras till Auschwitz 1943. Vid ankomsten separeras paret; han blir sjuksk&ouml;terska i en barack f&ouml;r polska krigsf&aring;ngar, hon placeras p&aring; det fruktade kvinnoblocket d&auml;r Josef Mengele utf&ouml;r ofattbara experiment p&aring; f&aring;ngarna. N&auml;r ryssarna den 27 januari 1945 befriar l&auml;gret stannar de Wind och v&aring;rdar de skadade ryska soldaterna medan hans fru tillsammans med tusentals andra f&aring;ngar l&auml;mnar l&auml;gret. Samtidigt b&ouml;rjar han skriva om sina upplevelser i Auschwitz. <em>Jag stannade kvar i Auschwitz </em>gavs &aring;ret d&auml;rp&aring; ut i Nederl&auml;nderna. F&ouml;r att skydda sig sj&auml;lv skrev han i tredje person; i boken heter han Hans Van Dam.

Eddy de Wind etablerade sig som psykoanalytiker i Amsterdam och var en av de f&ouml;rsta att beskriva en form av posttraumatiskt stressyndrom som kallades &rdquo;koncentrationsl&auml;gersyndrom&rdquo;. Han kom &auml;ven att uppm&auml;rksamma flergenerationstraumat bland judiska patienter. De Wind led sj&auml;lv av sina upplevelser fr&aring;n Auschwitz, hans hustru sa till deras barn: Auschwitz satt alltid vid v&aring;rt k&ouml;ksbord.

<em>Jag stannade kvar i Auschwitz</em> &auml;r ett unikt historiskt dokument, den anses vara den enda boken om F&ouml;rintelsen skriven p&aring; plats i l&auml;gret.