Sudoku 3

Nu sveper japanska sudokun in som en storm över Sverige och resten av Europa; i tidningar, böcker och på nätet!

Sudoku är japansk hjärngympa med siffror som på kort tid blivit vansinnigt populärt som alternativ till korsord och krypton! Du behöver inte vara matematiskt geni för att lösa sudokun, det handlar mer om logiskt tänkande. Och uthållighet ... Sudoku  – det japanska sifferpusslet  är en serie om tre titlar, som alla ger en introduktion till spelet samt 100 sifferpussel att lösa, i fyra olika svårighetsgrader: lätta, medelsvåra, svåra och djävulska sudokun.

Att sudoku är stort i Japan är inte särskilt konstigt, med tanke på att japanskan bygger på stavelser och alltså inte fungerar för korsord som vi är vana vid. Namnet sudoku består av två japanska ord, su och doku, som betyder ungefär siffra och ental/stå ensam. En antydan om vad faktiskt hela spelet går ut på! Sudoku spelas så här: Ett rutnät om 9 x 9 rutor delas in i nio ytor (kallas ofta regioner eller lådor), om 3 x 3 rutor. I några av rutorna på spelfältet finns siffror ifyllda på förhand. Uppgiften är sedan att fylla spelfältets samtliga tomma rutor med siffror på ett sätt så att ingen siffra 1–9 förekommer mer än en gång per rad, kolumn eller region. I en äkta sudoku finns bara en lösning, så egentligen behövs inget facit ... Sudokuns svårighetsgrad bestäms av hur många siffror som finns ifyllda från början, och deras inbördes placering.

Bokens författare Wayne Gould, även kallad "Mr Sudoku", är legendarisk i sudokukretsar. Som pensionerad nyzeeländsk domare, boende i Hong-Kong, blev han sudoku-biten redan 1997. Vid ett besök i Tokyo råkade han av en slump stöta på sudokun i en bok, som han köpte med sig hem till Hong-Kong. Därefter ägnade han 6 år åt utveckling av ett sudokugenererande datorprogram, och när det var klart kontaktade han The Times som började publicera pusslen i såväl dagstidnings- som bokform. Under 2005 har tidningar världen över följt efter, nu finns sudoku i publikationer som The Guardian, Independent, Daily Telegraph, New York Post – och de allra flesta svenska dagstidningar. Dessutom finns en uppsjö betaltjänster kring sudoku på internet.

Ge sudoku en kvart – och du är fast!