33 nya ord på nyordslistan för 2018

Årets nyordslista innehåller 33 ord som etablerat sig i svenskan under 2018. Listan har sammanställts av Språkrådet och Språktidningen.

Miljödebatten har präglat 2018. Inte minst har diskussionen om flygets utsläpp varit intensiv. Personer som av miljöskäl tvekar om det moraliskt riktiga i att ta flyget säger sig ibland känna flygskam, skriver Språktidningen i ett pressmeddelande.

– Just flygskam utsågs redan i början av 2018 till en stark kandidat till årets nyord av flera journalister och krönikörer. Ordet har etablerat sig i svenskan under året. Det tyder på att flygskam sätter fingret på en känsla som många har där lusten att resa ställs mot vetskapen om miljökonsekvenserna, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet, i samma pressmeddelande.

Det finns fler exempel i listan på nyord som har sitt ursprung i samhällsdebatten. Valåret märks i ord som gal–tan-skala, språkplikt och mandatpingis. Andra nyord kopplade till aktuella fenomen som diskuterats flitigt under 2018 är bland annat menscertifiera, välfärdsbrott och e-krona.

I listan finns också lånord som bokashi och aquafaba, som ursprungligen kommer från japanskan respektive latinet. Men de flesta lånorden hämtar svenskan från engelskan.

– Vissa ord lånas in i svenskan rakt av som incel, explainer och techlash. Engelska verb anpassas enkelt till svenskan genom ändelsen -a som i flossa och dm:a. Andra ord är så kallade översättningslån som översätts led för led till svenska, som stöddjur från support animal och nollavfall från zero waste, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Nyordslistan innehåller ett urval av de ord som skapats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de ändå finns med i listan beror på att användningen ökat under 2018. Orden i listan säger såväl något om det gångna året som om språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur nya ord bildas i svenskan.

Givetvis undrar alla – varför kom det ordet med men inte det. Ett exempel är att GDPR ratades men VAR kom med.

”Framför allt vill vi ha ord som säger något om samhällsandan och året som gått. Så vilka ord är verkligen 2018? Många skulle nog svara GDPR, Kulturprofilen, knytblusuppror, talmansrunda och sonderingsuppdrag. Så varför finns inte de med i listan då? Några är snarare namnliknande benämningar än ord, som just GDPR. I andra fall är fenomenet bakom intressant, men själva ordet eller ordbildningen ointressant eller för beskrivande, det vill säga att det inte har något mer innehåll än de ingående ordleden: elsparkcykel och övergångsbudget är vad de är, helt enkelt. Utanför listan hamnar också ord som antagligen är för tillfälliga, som knytblusuppror, ’manifestation till stöd för Sara Danius’, och 3–2–1-lösning, ’Alliansregering utan alla partier’”, skriver Ola Karlsson i Nyordskrönikan.

Så när (om) kommer dessa nyord med i Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) som ändå ses som något slags bibel för vilka ord som är riktiga ord? Ja, det dröjer nog ett tag till. SAOL uppdaterades i en 14:e upplaga (även om den numera är digital) 2015 och även om uppdateringar kommit tätare (de tre tidigare dessförinnan kom 1986, 1998 och 2006) så lär det dröja åtminstone tre-fyra år till.

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket

av Svenska Akademien

• Förlag: Norstedts
• Format: Inbunden
• Språk: Svenska
• Utgiven: 2015-04-13
• ISBN: 9789113060125

Köp på AdlibrisKöp på BokusKöp på BookOutletSök på Bokbörsen

33 nyord som etablerade sig under 2018

aquafaba – spad från baljväxter, oftast kikärtor, som kan användas i stället för äggvita i matlagning. Bildat till latinets aqua, ’vatten’, och faba, ’böna’.

beslutsblindhet – oförmåga att upptäcka manipulering av åsikter och ställningstaganden

bokashi – metod där matavfall komposteras genom fermentering. Inlånat från japanskan.

cyberhygien – rutiner för sund it-säkerhet

digifysisk – som kombinerar digital närvaro och fysisk närvaro. Teleskopord bildat till digital och fysisk.

dm:a – skicka direktmeddelande på exempelvis Instagram, Facebook och Twitter. Inlånat från engelskans dm, som är en initialförkortning av direct message.

e-krona – föreslagen digital centralbanksvaluta som allmänheten ska kunna handla med som ett komplement till kontanter. Digital krona används i samma betydelse.

explainer – kort film eller bildsekvens som förklarar ett visst skeende och som visas på nätet

flossa – utföra dansrörelse där raka armar svängs från sida till sida samtidigt som höfterna svängs från sida till sida. Av engelskans floss, ’använda tandtråd’. Rörelserna i dansen påminner om de rörelser som görs vid användning av tandtråd.

flygskam – känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga

förpappring – organisationskultur där det ständigt ställs krav på dokumentation. Begreppet lanserades av språkvetaren Johan Hofvendahl. Det fick under 2018 stor spridning genom filosofen Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renässans.

gal–tan-skala – skala där politiska partier delas in efter olika värderingsparametrar. Gal–tan-skalan började användas inom statsvetenskaplig forskning 1999. Begreppet gal–tan myntades 2002. Det är en bokstavsförkortning bildad till engelskans green, alternative, libertarian och traditional, authoritarian, nationalist. Begreppet har nu blivit vanligt även i allmänspråket.

gensax – teknik för att modifiera arvsmassa

incel – person i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar. Incel används ofta om en rörelse som främst består av unga män och som på nätet ger uttryck för fientlighet riktad mot sexuellt aktiva personer.

intryckssanera – ta bort sådant som riskerar att störa koncentrationsförmågan

lårskav – hudirritation mellan låren.

mandatpingis – rösträkning där små förändringar gör att mandat studsar mellan olika partier.

menscertifiera – säkerställa eller intyga att det tas hänsyn till kvinnors menstruation på bland annat arbetsplatser.

mikrootrohet – det att svika en partner som lovats trohet, men där sveket betraktas som mindre allvarligt än en sexuell relation med en annan person.

nollavfall – strävan att inte producera något avfall som inte kan återvinnas eller komposteras. Skrivs ofta noll avfall. Även noll skräp används för samma fenomen. Bildat till engelskans zero waste.

någonstansare och varsomhelstare – person som har respektive saknar stark förankring till en viss plats. Bildade utifrån journalisten David Goodharts uttryck anywheres och somewheres, som lanserades i boken The road to somewhere (2017).

nätläkare – digital tjänst där diagnoser ställs av läkare som har kontakt med patienterna över nätet. Ordet nätläkare kan även användas om enskilda läkare. Även webbläkare och mobilläkare används både om tjänsterna och om enskilda läkare.

pyramidmatta – matta täckt av uppstickande pyramidformer i gummi som placeras vid järnvägsspår för att förhindra att personer genar över spårområdet.

självoptimering – strävan efter att uppnå största möjliga förbättring

språkplikt – krav på asylsökande att delta i undervisning i svenska.

spårpixel – datorprogram som kartlägger hur användare surfar på nätet

stöddjur – djur som används för att ge emotionellt stöd vid bland annat resor. Jämför engelskans emotional support animal.

swishjournalist – journalist som finansierar sin verksamhet genom bidrag som samlas in genom appen Swish.

techlash – reaktion mot stora företags dominans på internet och mot teknologins stora betydelse i vardagslivet.

VAR – system för videogranskning i fotboll. Av engelskans video assistant referee.

välfärdsbrott – brott som går ut på att utnyttja bidragssystem

whataboutism – argumentationsteknik som går ut på att bemöta kritik mot en viss företeelse med att jämföra den med en annan företeelse.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du hos Språktidningen samt Språk och Folkminnen.