Fängelser i Texas har bannlyst fler än 10 000 böcker

Bland det som rensas bort finns Snobben-boken A Charlie Brown Christmas, och klassiska Purpurfärgen, som tilldelades Pulitzerpriset 1983.

En notis i New York Times berättar att livet nu begränsas rejält för de 150 000 fångarna på fängelser i Texas. Man har tagit bort Facebook och mobiltelefoner och allt ätbart som kommer via posten. Men att man tagit bort just A Charlie Brown Christmas har dock mer praktiska orsaker – den är lätt att gömma saker inuti. Detta i motsats till en bok som Purpurfärgen, som man har lyft bort på grund av vissa saker i handlingen.

Allt som allt föser man nu undan nästan 10 000 titlar, men hur man valt verkar ibland höljt i dunkel. En bok av David Duke som grundade Ku Klux Klan står kvar i hyllan, medan En Geishas memoarer åker i papperskorgen.

Men vartenda fängelse i Texas har nu skärpt reglerna och man kommer också att gå runt i cellerna för att se så att inga otillåtna böcker finns tillgängliga. Annars görs den egentliga rensningen i postrummet, där personal går igenom allt som kommer in. Finns en bok inte på listan, så kontrolleras den för explicit innehåll. Som anledning nämner man att fångarna annars kan få för sig att göra galenskaper, inspirerade av böckerna.

– Om boken inte går emot våra bestämmelser och vår policy så får fången lov att läsa den, säger Jason Clark från Texas Department of Criminal Justice. De har fortfarande tillgång till tusentals titlar.

Och det stämmer. Den exakta summan av titlar som är helt godkända är 248 000 för att vara mer exakt, enligt New York Times. I den summan i ingår allt från spänning till självhjälpsböcker.

Men alla håller inte med om vad som beslutats, främst eftersom urvalet verkar nästan godtyckligt gjort på sina håll då även rena humorböcker plockats bort.

– Jag förstår inte varför man bannlyst min bok, säger komikern Mr. Barry, som har minst en bok på den förbjudna listan. Är de rädda för att fångarna ska övermanna sina vakter med skämt om hur illa en fis kan lukta?

Nu kan man skämta om saken, men sanningen är också att just läsningen är ett av få sätt en fånge kan fly verkligheten på. På samma sätt är det en utbildande aktivitet. Det är sedan länge känt att fångarna i de amerikanska fängelserna generellt sett har en lägre läskunnighet än övriga befolkningen. Allt enligt en studie från 1994, som också den nämns i New York Times artikel.

En talesperson för the Office for Intellectual Freedom of the American Library Association påtalar dessutom hur absurt det är att tro att bannlysningen av vissa böcker skulle kunna hålla ordning inne på fängelserna i Texas. Snarare menar de att en sådan sak snarare ökar inskränkthet och försvårar rehabiliteringen till samhället.

Hur man än vänder och vrider på det så kvarstår det faktum att urvalet som förbjudits känns konstigare än just själva beslutet. När man kan läsa American Psycho av Bret Easton Ellis, men inte kan lägga vantarna på en Monty Python-bok, så kan man kanske undra om de inte borde fundera igenom upplägget en gång till.

I en kommentar till Dallas Morning News säger Terri Burke från ACLU:

”Det finns ingen ursäkt för att förbjuda böcker i fängelserna. Inte en enda. En fånge ger upp nästan alla sina rättigheter, men det här är en sak de inte borde berövas. Om man nu får läsa Mein Kampf, så borde man väl få lov att läsa Salman Rushdie.”