Romanen utspelar sig i fjällmiljö på Geilo i Norge och tar sin början när en återkommande svensk flugfiskare hittas död vid sjön Stora Hakkeset. Det som först framstår som en olycka utvecklas till en berättelse om mönster, upprepning och det som verkar osynligt tills någon stannar kvar tillräckligt länge. Berättelsen rör sig mellan lågmäld spänning och existentiell eftertanke, med naturen, observationen och själva tiden som bärande element.

Flugfiskaren är skriven i ett realistiskt och återhållet tonläge, där detaljer och rytm har större betydelse än yttre dramatik. Romanen vänder sig till läsare som uppskattar psykologisk spänning, nordisk miljö och berättelser där hotet ofta finns i det som inte uttalas.