Språk och normativitet i lärares utbildning
| Författare | |
|---|---|
| Medverkande | |
| Förlag | Stockholms Universitets förlag |
| Genre | Pedagogik |
| Format | Häftad |
| Språk | Svenska |
| Antal sidor | 232 |
| Vikt | 410 gr |
| Utgiven | 2011-10-07 |
| ISBN | 9789176566749 |
Lärarutbildares språkbruk har betydelse för att forma studenters föreställningar om lärande, det framtida yrket, sig själva och förhållandet till andra.
Författarna presenterar och diskuterar resultat från forskningsprojektet ”Vad gör språk?”, som har utforskat språkanvändningen inom tre av de utbildningsprofiler som lärarutbildningsreformen 2001 resulterade i. De tre profilerna är
1) utbildningen till lärare för yngre barn
2) vårdlärare
3) textillärare.
Utbildningarna har alla en lång tradition av att vara praktiskt-metodiskt inriktade.
Skiljer sig språkbruket i dessa utbildningar jämfört med språkbruket i kurserna för alla blivande lärare? Kan språket sägas vara präglat av en muntlig kultur? Vad ses som gott och önskvärt i dessa profiler – vilka värden och normer kommuniceras? Det är några av de frågor som diskuteras. Dessutom fokuseras genusnormer i två av kapitlen.
Ett av syftena med lärarutbildningsreformen var att all utbildning skulle ha vetenskaplig förankring. Projektet visar bland annat att vetenskapliga teorier tycks ”normeras” i profiler med en praktisk-metodisk tradition.
Boken vänder sig i första hand till forskare och lärare inom pedagogik/utbildningsvetenskap men kan läsas av en bredare läsekrets.
Medverkande författare:
Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet
Mariana Eriksson, lektor i textilvetenskap vid Uppsala universitet (em.)
Agneta Linné, professor i pedagogik vid Örebro universitet (em.)
Birgitta Odelfors, lektor i pedagogik vid Örebro universitet (em.)
Birgitta Sandström, docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
Författarna presenterar och diskuterar resultat från forskningsprojektet ”Vad gör språk?”, som har utforskat språkanvändningen inom tre av de utbildningsprofiler som lärarutbildningsreformen 2001 resulterade i. De tre profilerna är
1) utbildningen till lärare för yngre barn
2) vårdlärare
3) textillärare.
Utbildningarna har alla en lång tradition av att vara praktiskt-metodiskt inriktade.
Skiljer sig språkbruket i dessa utbildningar jämfört med språkbruket i kurserna för alla blivande lärare? Kan språket sägas vara präglat av en muntlig kultur? Vad ses som gott och önskvärt i dessa profiler – vilka värden och normer kommuniceras? Det är några av de frågor som diskuteras. Dessutom fokuseras genusnormer i två av kapitlen.
Ett av syftena med lärarutbildningsreformen var att all utbildning skulle ha vetenskaplig förankring. Projektet visar bland annat att vetenskapliga teorier tycks ”normeras” i profiler med en praktisk-metodisk tradition.
Boken vänder sig i första hand till forskare och lärare inom pedagogik/utbildningsvetenskap men kan läsas av en bredare läsekrets.
Medverkande författare:
Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet
Mariana Eriksson, lektor i textilvetenskap vid Uppsala universitet (em.)
Agneta Linné, professor i pedagogik vid Örebro universitet (em.)
Birgitta Odelfors, lektor i pedagogik vid Örebro universitet (em.)
Birgitta Sandström, docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
