Sotare i Stockholm 1600-1900

Sotaryrket skapades ur en innovation! När spjället introducerades sparades energi, men det avsatte brandfarligt sot och fett i skorstenarna, som måste bort. I 1600-talets Stockholm arbetade både män och kvinnor som sotare, men århundradet därpå utestängdes kvinnorna. Vi får följa sotarnas vardagsliv; lärlingarna, som lägst stående i hierarkin utsattes för både aga och pennalism, mästarna som blev mer och mer förmögna, kvinnorna som fick arbeta självständigt enbart som änkor. De kunde överta sin avlidne mans verkstad och blev då myndiga och rättskapabla. Men när skråsystemet avskaffades 1846 upphörde dessa möjligheter och det blev också svårare för lärlingar och gesäller att uppnå positionen som mästare. De ekonomiska klyftorna mellan mästare och arbetskraft ökade. Mästarna var förmögna medan gesällerna däremot var utfattiga. Gunilla Peterson är docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, och har ett flertal publikationer bakom sig, bland annat om Norrköpings 1900-talshistoria och om jordbrukets omvandling i Östergötland under 1800-talet, hennes avhandling.