Svenska läsare är trötta på ond bråd död – nu vill allt fler hellre läsa något ljust och trevligt. Men än så länge är det mest kvinnorna som har bytt deckarna mot feelgood.
Allt fler som förr kopplade av med en spännande deckare väljer nu att i stället plocka upp en trivsam feelgood. Man väljer bort mord och hemskheter till förmån för något som inte sällan beskrivs som hjärtevärmande och härliga läsupplevelser.
Feelgood har de senaste åren rubbat deckarnas dominans på topplistorna. Sedan förra året finns även Feelgoodfestivalen och i år får genren en egen scen på Bokmässan i Göteborg. Nämnas kan också den stadigt växande Facebookgruppen Feelgoodfredag som i skrivande stund har strax över 1 200 medlemmar.
– Det är ett forum för läsare, författare och folk inom bokbranschen där man kan diskutera böcker, bjuda in till releasefester och sprida intressanta artiklar och nyheter, säger författaren Sofia Ymén, som startade gruppen för två år sedan.
Hon märker att det bland det senaste årets nytillkomna medlemmar finns många som tidigare har slukat deckare, men som nu söker ljusare, trevligare och mer hoppfulla berättelser.
Över 9000 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. 1-2 gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt – det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!
Prenumerera kostnadsfritt!
Jämsides med deckarna
Även journalisten Kerstin Särneö märker av hur deckarläsarna har blivit omvända till att läsa feelgood.
– Jag tror att man ratar deckarna eftersom de har skruvats upp och bara blivit blodigare, den som söker underhållning läser nu hellre något lättsamt för att få lite omväxling, säger hon.
Kerstin Särneö har länge skrivit om både feelgood och deckare i magasinet Tara och sitter även i juryn för det nyinstiftade litteraturpriset Årets Feelgood som i augusti delas ut på Feelgoodfestivalen i Mariefred. Hon tror inte att feelgood kommer att ta deckarnas plats men ser hur genren är på väg upp jämsides.
Mysigt och underhållande
Att säga exakt vad som utmärker en feelgood är svårt, men ska man generalisera så ska berättelsen vara underhållande, ha ett lyckligt slut och gärna bjuda på mysiga miljöer – inte sällan småstadsmiljöer. Att Feelgoodfestivalen äger rum i den sörmländska småstaden Mariefred är således ingen slump.
– Sedan finns det förstås olika trender. Just nu är det populärt med släktsagor och säsongsbetonade böcker. Särskilt julberättelser har blivit stort de senaste åren, säger Pia Printz, förläggare på Printz Publishing, som arrangerar Feelgoodfestivalen.
Av kvinnor för kvinnor
Trots det engelska namnet så är feelgood det svenska namnet på genren. I den engelskspråkiga världen kallas den ”commercial women’s literature”, det vill säga kommersiell litteratur för kvinnor.
– Jag är glad att genren inte kallas så i Sverige, det låter tråkigt och exkluderade. Men det är ett faktum att det i de flesta fall är kvinnor som skriver böckerna och att det är kvinnor som läser dem, säger Pia Printz,
Varken hon eller festivalgeneralen Christoffer Holst, som själv är feelgoodförfattare, ser några problem med att kvinnorna äger genren.
– Jag tycker att det kan få vara en genre för kvinnor, det är inte min mission som författare eller arrangör att få fler män att läsa feelgood, säger Christoffer Holst.
Inter heller Kerstin Särneö ser något problem med den saken, utan tycker att det kan få vara så till dess att också männen hittar dit som läsare och författare.
– Jag ser inga faror med det så länge man underviker den patriarkala undertexten att feelgood skulle vara mindre värd eftersom det är litteratur av kvinnor, om kvinnor och för kvinnor, säger hon.
Författare hoppar på boomen
Bland de nominerade till Årets Feelgood är det mer jämställt, de nominerade är Varg Gyllander, Jöns Hellsing, Anna Lönnqvist och Camilla Davidsson.
– Jag märker att det är många som hoppar på vad de upplever som en boom för feelgood, det gäller författare såväl som förlag som tidigare inte har varit så intresserade av genren, säger Camilla Davidsson.
En författare som har bytt genre på gamla dagar är Varg Gyllander som annars är mest känd för sina mörka kriminalromaner.
– Jag har skrivit om mord och mörker både som reporter och författare i hela mitt vuxna liv. Jag kom till en gräns där jag var tvungen att skriva något ljust och trevligt, säger han.
I augusti gästar Varg Gyllander Feelgoodfestivalen i Mariefred, en festival där endast 2 av de 20 medverkande författarna är män och där kvinnorna väntas vara i majoritet även bland besökarna.
– Det finns inte så många män som skriver feelgood om män, så det är ett område som jag hoppas kunna muta in, säger han.
Text: Viktor Andersson/TT
Fakta: Tips på läsvärd feelgood
Kerstin Särneös tips:
Konsten att bevara en hemlighet av Sarah Morgan. ”Brittisk författare som har både yta och djup.”
Allt eller inget av Simona Ahrnstedt. ”Medveten, välskriven och het i underkategorin romance.”
Vaxade juveler och brända hjärtan av Ewa Klingberg. ”Blandar nutid med historiska kvinnoöden.”
Alltid din dotter av Caroline Säfstrand. ”Lättsamt allvar som både underhåller och berör.”
Sofia Yméns tips:
Det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan. ”Charmig serie om Polly som öppnar ett bageri i en skotsk fiskeby.”
Hundra omistliga ting av Lucy Dillon. ”Tänkvärt om att börja om på nytt efter en skilsmässa.”
Bokhandeln på Riverside drive av Frida Skybäck. ”Varm feelgood om Charlotte som ärver bokhandel i London.”
Inte helt Miss Lyckad av Veronica Linarfve. ”Humoristisk Bridget Jones i svensk tappning.”
Christoffer Holsts tips:
Hem till Scupper island av Kristan Higgins. ”En perfekt blandning av humor och allvar – med underbara karaktärer.”
En sax i hjärtat av Marie Bengts. ”Ett bra exempel på hur mys och mord kan blandas, i en härligt 50-talsdoftande pusseldeckare.”
Brevvännerna av Eli Åhman Owetz. ”Välskriven, klassisk romantik på landsbygden.”
Sambo på försök av Beth O’Leary. ”En lite allvarligare romcom med rätt unik story – utspelar sig i härliga London.”
