Frågan: Jag har skrivit ett manus som kommer att publiceras men kravet är att jag blir delaktig i finansieringen, vilket kommer att kosta ca 80 000 kr. Jag undrar om det finns något möjlighet att kunna hitta sponsor eller få stöd på något sätt?
Svar: Det korta svaret är: ja, det kan finnas möjligheter att hitta stöd eller finansiering, men det är svårt och beror väldigt mycket på vilken typ av bok det handlar om.
I den traditionella bokbranschen är det normalt förlaget som tar den ekonomiska risken. Förlaget bekostar utgivningen “på vinst och förlust” därför att man tror att boken kan bära sina kostnader, eller för att man ser ett annat värde i utgivningen. Författaren får då oftast en mindre del av intäkterna, men slipper själv stå för produktionskostnader, lager, distribution och risken att boken inte säljer tillräckligt för att bli lönsam.
När en författare själv går in och finansierar utgivningen blir det i praktiken en annan modell. Då tar författaren en större del av risken, och tanken är ofta att man också ska kunna få en större del av intäkterna. Men det innebär också att man måste vara beredd på att pengarna kanske inte kommer tillbaka. Därför är grundrådet: satsa aldrig pengar du inte har råd att förlora.
De flesta litterära stipendier och stöd i Sverige är dessutom inte konstruerade för att finansiera en enskild bokutgivning i förväg. Många stöd är arbetsstipendier till redan etablerade författare, projektstöd med särskilda krav eller efterhandsstöd kopplade till böcker som redan är utgivna. Det betyder inte att det är omöjligt, men man ska inte räkna med att ett stipendium automatiskt kan täcka en sådan kostnad.
Det finns samtidigt mängder av fonder, stipendier och bidrag som på olika sätt kan vara relevanta för bokprojekt. Några kan användas för research, skrivtid, lokalhistoriska projekt, kulturinsatser eller tryckning av en bok. Men det gäller att noggrant sätta sig in i kriterierna. Många stöd är knutna till en viss geografi, exempelvis en kommun, region eller hembygd. Andra riktar sig till personer i en viss ålder, till etablerade kulturutövare, till särskilda ämnesområden eller till projekt med ett tydligt allmänintresse. Därför är det sällan effektivt att söka “pengar till en bok” i största allmänhet. Man behöver i stället matcha sitt projekt mot rätt fond och kunna förklara varför just denna bok passar in i fondens syfte.
Det kan alltså vara värt att leta efter fonder och stipendier, men räkna med att det tar tid. Börja med att definiera vad boken handlar om och vilken koppling den har till en plats, en målgrupp, ett ämne eller ett samhällsintresse. Därefter kan du söka stöd som passar just den vinkeln. En lokalhistorisk bok kan exempelvis ha större chans hos en hembygdsförening, kommunal kulturfond eller lokal stiftelse än hos ett generellt litterärt stipendium. En bok med tydligt folkbildande innehåll kan passa andra typer av fonder. Men läs alltid villkoren noga innan du söker, så att du inte lägger tid på stöd där projektet ändå faller utanför kriterierna.
Vi gjorde en allmän lista för några år sedan som förmodligen stämmer ganska väl även idag med Stipendier och fonder att söka för svenska författare.
Men om du söker sponsor eller annan extern finansiering behöver du snarare vända på frågan:
Vem har ett så starkt intresse av att just den här boken blir utgiven att de kan vilja bidra ekonomiskt?
Det kan till exempel vara möjligt om boken har ett tydligt ämne, sammanhang eller målgrupp. En bok om en förenings historia kan kanske stödjas av föreningen, lokala företag eller personer med koppling till verksamheten. En bok om en plats, ett företag, en bransch, en idrott, en sjukdom, ett samhällsproblem eller ett kulturarv kan ibland hitta stöd hos organisationer, företag, stiftelser eller privatpersoner som delar intresset.
Men då handlar det sällan om “sponsring av en bok” i största allmänhet, utan om att någon ser ett konkret värde i att just den berättelsen blir skriven och spridd.
En annan väg är crowdfunding. Det kan ske via plattformar som Kickstarter, men också mer manuellt genom att samla förhandsbeställningar. Då testar du samtidigt om det finns en publik som verkligen vill ha boken. Om kostnaden är cirka 80 000 kronor behöver du dock räkna noggrant. Det krävs ganska många sålda böcker för att täcka en sådan summa, särskilt om tryck, frakt, moms, distribution och eventuell provision till återförsäljare tillkommer.
Ett sätt att göra crowdfunding mer realistisk kan vara att erbjuda olika nivåer:
- förhandsbeställd bok
- signerad bok
- bokpaket med flera exemplar
- föreläsning eller samtal
- sponsorpaket för företag eller föreningar
- tacklista i boken
- specialutgåva för dem som bidrar tidigt
Då blir det inte bara en fråga om att sälja en bok för 250 kronor, utan om att skapa olika sätt för intresserade att bidra mer.
Innan du tackar ja till en utgivning där du själv ska betala 80 000 kronor bör du också be om en mycket tydlig kalkyl. Vad ingår i summan? Hur många böcker ingår? Vem äger upplagan? Vad kostar fler exemplar? Vem har rättigheterna? Hur ser royaltyn ut? Vem ansvarar för marknadsföring, distribution och försäljning? Vad händer om boken inte säljer? Finns det dolda kostnader?
Det är också klokt att jämföra med vad det skulle kosta att själv anlita redaktör, korrekturläsare, formgivare, tryckeri och eventuell distribution. Ibland kan ett paket vara rimligt, ibland är det dyrt i förhållande till vad man faktiskt får.
Så mitt råd är:
Se först till att du förstår affären fullt ut. Gör sedan en realistisk budget och fundera över vilka som kan ha ett intresse av att boken blir utgiven. Finns det ingen tydlig grupp, organisation eller publik som vill stötta projektet i förväg, då är det en varningssignal. Då bör du vara mycket försiktig med att själv lägga 80 000 kronor på utgivningen – om du inte också är redo är förlora pengarna.
Förlora pengarna är kanske fel uttryck, du får ju något för pengarna – en utgiven bok. Och om du inte säljer noll böcker kommer du att tjäna tillbaka en del av pengarna. Men det är stor skillnad mot att tänka att man kommer att tjäna pengar, alltså få tillbaka mer än du satsat.
