Grethe Rottböll omvald och mycket ekonomi på Författarförbundets årsstämma 2022

Grethe Rottböll omvaldes som förbundsordförande i Författarförbundet som fick ytterligare en hedersmedlem, Barys Pjatrovitj, ordförande för Belarus oberoende författarförbund. Dessutom diskuterades mycket ekonomi på årsstämman 2022.

På 2022 års upplaga av Författarförbundets årsstämma fick ekonomi ett något större utrymme än på tidigare stämmor som undertecknad har deltagit i. Andra inslag var sig lika. Grethe Rottböll omvaldes enhälligt för ytterligare en mandatperiod som förbundsordförande och förbundet fick en till hedersmedlem, Barys Pjatrovitj, ordförande för Belarus oberoende författarförbund.

Stämman är en heldagsaktivitet som innehåller allt från information om behovet av brunnsborrning och nya förbränningstoaletter på Runmarö, där förbundet äger stugor, till klassiker som val till olika förtroendeposter. Det är överhuvudtaget många val, bland annat av representanter till olika understödsfonder. Längst tid tog val av revisorer, vilket var lite oväntat i konkurrens med nio motioner från medlemmar.

Stämman flyttad till en vardag

Författarförbundets stämma låg i år på en fredag istället för lördag för att inte krocka med Stockholms bokhelg. Det gör att månskensförfattare med brödjobb på vardagar inte hade möjlighet att delta. Nu är veckodag av underordnad betydelse för stora delar av medlemskåren. Medelåldern på stämmodeltagarna var ungefär densamma som snittåldern i förbundet vilket är 62 år.

Dagen inleddes med en diskussion om litteraturkritik. Den missade jag på grund av signalfel. Jag borde förstått att det var ett riskmoment att välja morgontåget och tro att jag skulle komma fram i tid.

Aktuella ämnen istället för verksamhetsplan

Istället för en formell presentation av verksamhetsplanen för året, vilket alltid känns lite märkligt då halva året redan avverkats, så bjöd styrelse och kansli på en presentation av aktuella ämnen de arbetar med. Olika personer presenterade olika delar. Det var till exempel samarbeten med andra upphovsorganisationer när det gäller upphovsfrågor samt med Svenska Pen, enmansorganisationen Kurdo Baksi med flera när det gäller situationen i bland annat Belarus och Ukraina. Styrelsen arbetar också med biblioteksfrågor och de samiska språken. Längst tid fick juristerna.

Se upp med ny typ av avtal

Förbundets två jurister är relativt nya på Författarförbundet men är desto mer erfarna på upphovsrättsområdet. Åsa Anesäter har en bakgrund från Svenska tecknare, Fotografernas förbund samt som agent. Maria Wande har bland annat jobbat på STIM och Norstedts förlagsgrupp.

De berättade att det som anglosaxiska författarorganisationer kallar ”Rights Grab” nu nått Sverige. Det är avtal där motparten vill ha alla rättigheter, inte bara de som de planerar att kommersialisera i närtid. Avtalstiderna är också i många fall ohemult långa. Det korta rådet är att inte skriva på avtal som innehåller mer än det som är nödvändigt.

DSM och PKE

Juristerna berättade också om sitt arbete med DSM-direktivet där DSM står för digital single market. Den korta versionen är att förbundet anser att det behövs lagstiftning för att få abonnemangstjänsterna att dela med sig av sin lyssningsstatistik, något som behövs för att upphovspersoner ska kunna se hur ersättningen beräknas. Något åt det hållet. Huvudanledningen är att jämna ut styrkeförhållandena mellan parterna.

PKE, privatkopieringsersättning, handlar om den avgift som konsumenter betalar när vi handlar elektronik som innehåller lagringsbara minnen, som telefoner, datorer, aktivitetsarmband och externa hårddiskar. Priset på dessa är högre än som motiveras av tillverkningskostnaderna eftersom det läggs på en avgift som ska täcka att minnena skulle kunna användas för att lagra upphovsskyddad film och musik. Idag saknas text och bild i listan med sådant som skulle kunna lagras. Utredning har gjorts, remiss skrivits och det ser ut som att framöver kommer text och bild att inkluderas.

Nio motioner om allt från medlemsavgifter till nytt kooperativt förlag

Motionerna kan ses som en temperaturmätare över vad medlemmarna ser som väsentligt. Motionerna kan delas in i de som handlade om föreningsinterna angelägenheter samt i de som vill påverka föreningens verksamhet utåt. Dit räknar jag en motion om att förbundet skulle starta ett förlag för att ge ut och sprida kvalitetslitteratur. Den avslogs.

Till de föreningsinterna räknar jag en motion om att sprida förbundets evenemang mer över landet samt en om att återinrätta en tjänst som internationell sekreterare. Just den var en déjà vu, för en liknande motion avslogs av förbundsstämman 2019 som var den senaste stämma jag rapporterade ifrån. Då var diskussionen lång, nu var den ganska kort. Grethe Röttboll praktiskt taget punkterade den genom att påpeka att alla internationella delegationer ändå alltid vill träffa ordförande. Dessutom har Grethe valt att engagera sig kraftfullt i internationella samarbeten. I sitt välkomsttal lyfte hon bland annat upp Dawit Isaak och ett besök hos det numera likviderade författarförbundet i Belarus.

Två motioner handlade om medlemsavgiften med olika förslag om sänkning eller avskaffande för äldre medlemmar. De motionerna avslogs, de skulle innebära ett alltför stort ekonomiskt avbräck.

Längst diskussion blev det denna gång runt en motion om lokala föreningar för att kunna söka olika former av regionala kulturstöd. Även denna avslogs. Den enda som antogs var den om att uppmärksamma de samiska språken.

Debatterna runt motionerna var i många fall livliga och intressanta. Inte minst när det gäller olika regionala satsningar där flera debattörer påminde om Författarcentrum som har en mer regional profil. Det som gjorde att stämman drog över tiden var dock diskussionen om auktoriserade revisorer som orsakades av en spontan diskussion om förvaltningen av förbundets medel.

Författares trygghetssystem

En fråga som är relevant för samtliga författare, både medlemmar och icke medlemmar, är samhällets trygghetssystem. Pandemin satte fingret på att kulturskapare ofta lever utanför de vanliga skyddsnäten.

Författarförbundet jobbar för att alla statliga stipendier ska vara SGI-grundande. Det skulle vara toppen, särskilt om staten skjuter till pengarna för att finansiera detta så att inte de sociala avgifterna plockas från själva stipendiepotten. Men oavsett vilket gäller detta bara de inkomster som författare får via statliga stipendier.

Årets stämma ägde rum på ABF-huset och avslutades med en pizzabuffé på en närbelägen restaurang. Det gav en annan inramning än när stämmorna ägde rum på Ersta. Lite mindre ljus och rymd, lite mer tung arbetarrörelse. Kanske därför jag inte en enda gång under dagen hörde någon diskutera läsare eller bokköpare. Det är kanske för kapitalistiskt för den inramningen?

Text: Kristina Svensson