Paul Verhoeven Virginie Efira
Paul Verhoeven tillsammans med skådespelaren Virginie Efira under Cannesfestivalen. Foto: Vianney Le Caer.

Nya Paul Verhoeven-filmen Benedetta baserad på bok om lesbiska nunnor

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Paul Verhoevens nya film ”Benedetta” har blivit en av Cannesfestivalens stora snackisar. Handlingen kretsar kring två lesbiska nunnor i 1600-talets Italien, med rikliga inslag av sex, våld och naket.

Med filmer som ”Basic Instinct” och ”Elle” har Paul Verhoeven både chockat och underhållit biopubliken under årtionden.


ANNONS


Nu presenterar den 83-årige regissören sin nya film ”Benedetta” i tävlingen i Cannes – en berättelse om lesbiska nunnor i ett katolskt kloster i Italien på 1600-talet.

– Jag läste en bok om denna sanna berättelse, och kände att det kunde bli en film. Den utspelas under en tid då det var otänkbart att kärlek mellan kvinnor kunde existera, säger Paul Verhoeven när han möter pressen under Cannesfestivalen.

ANNONS

”Benedetta” berättar om hur nunnan med samma namn inleder ett sexuellt förhållande med en yngre kvinna, och vad den relationen får för konsekvenser. Det är också en berättelse om maktkamp och avundsjuka – och om hur den dödliga pesten drabbar landet.

– Lesbisk kärlek existerade inte officiellt på den tiden, för män var det otänkbart att det kunde förekomma. Det är intressant att se på skillnaden mellan då och nu. Boken jag läste var mycket akademisk, vi gav den en berättande handling, säger han.

I typisk Paul Verhoeven-stil är det mycket sex, våld och naket, och filmen lär bli kontroversiell. Verhoeven säger:

– Jag går aldrig in medvetet för att provocera. Och den här inspelningen var oerhört varm och trevlig, jag hoppas att det kommer fram i filmen.


ANNONS


Text: Gunnar Rehlin/TT

Boktuggs fotnot: Boken som filmen är baserad på heter Immodest Acts: The Life of a Lesbian Nun in Renaissance Italy (Adlibris eller Bokus) och är en fackbok skriven av historikern Judith C. Brown, utgiven 1986.

Fakta: Paul Verhoeven

Paul Verhoeven är född 1938 i Amsterdam.

Han dominerade filmvärlden i Nederländerna under 1970-talet, innan han begav sig till Hollywood.

Verhoeven ligger bland annat bakom filmerna ”Robocop” (1987), ”Basic instinct” (1992), ”Zwartboek” (2006) och ”Elle” (2016).

Nu aktuell med filmen ”Benedetta”, som hade premiär på årets Cannesfestival.

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare personer som du, som valt att bli Supporters. Dina och andras stöd gör det möjligt att fortsätta skriva om böcker och bokbranschen.  Stödprenumerera från 10 kr/mån eller swisha en tjuga (eller mer) till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var bra. Som du märkte slapp du betalvägg. Mycket tack vare personer som du, som valt att bli Supporters. Dina och andras stöd gör det möjligt att fortsätta skriva om böcker och bokbranschen.  Stödprenumerera från 10 kr/mån eller swisha en tjuga (eller mer) till 123-483 18 71.
(Om du redan är Supporter – tack!)

TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL

Ny poesi utforskar mäns våld mot kvinnor

Diktsamlingen Hennes uppgång och fall beskriver en kärleksrelation som inleds med intensiv förälskelse men sedan övergår i våld. Det är Marie Strömbergs debut som författare men flera av dikterna skrev hon redan för 20 år sedan.

– De är inspirerade från samtal jag hade med kvinnor när jag jobbade natt inom psykiatrin. Många hade blivit utsatta för övergrepp och jag började skriva dikter för att bearbeta det jag fick höra. Det kändes viktigt att skriva ner deras berättelser för att dokumentera dem, säger Marie Strömberg.

Några av dikterna handlar om henne själv, men även majoriteten av dem som inte gör det är skrivna i jag-form. Ett stilistiskt grepp för att komma närmare läsaren.

– Jag tycker att det blir starkare i jag-form, men ville också skriva genom betraktarens ögon, säger hon.

Att det blev just poesi beror på att hon tycker om att utforska språket och leka med ord.

– I en dikt måste man väga varje ord och om man byter ut ett ord kan texten få en helt annan betydelse. Jag gillar att man kan uttrycka så mycket med några få rader, säger hon.

Text: Evelina Hertz

(...) Läs hela artikeln »