ANNONS

Johannes Daun. Foto: Hannah Nilsson

Historikern Johannes Daun debuterar med roman om industrialismen

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

I mitt yrke som historiker har jag fått brottas med frågan hur man bäst beskriver och förstår människors handlingar i det förflutna, i lägen då källorna inte räcker till. En del av lösningen ligger i fiktivt historieberättande, t.ex. historiska romaner. För även om personerna och intrigerna är påhittade så kan de med större djup illustrera en viss tid och dess förutsättningar.

På så vis skildrar jag i min kollektivroman De rotlösa hur människor under Sveriges industrialisering och urbanisering på 1800-talet lyftes in i ett delvis nytt samhälle, där en annan regelbok gällde mellan olika klasser och generationer såväl som mellan kvinnor och män.

Efter att som historiker ha publicerat ett tjugotal artiklar, bokkapitel och böcker om framförallt svenskt 1800-tal, tog jag således steget 2021 och debuterade skönlitterärt med den historiska kollektivromanen ”De rotlösa”.

De rotlösa

De rotlösa

På övervåningen i Lindströms hus finner vi ”de rotlösa”, de som sökt sig till staden för sitt uppehälle. Vi får bland annat följa den ryggskadade arbetskarlen Olof och hans nyinflyttade dotter Greta, den unge spinneriarbetaren August samt det gifta paret, Valter och Wilhelmina, och deras sjuka barn. Läs mer »

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer.
(Om du redan är Supporter – tack!)

info@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

Relaterade nyheter

SPONSRAT INNEHÅLL

George Johanssons dystopiska SF-roman Datorernas död släpps i nyutgåva

Science fiction-romanen Datorernas död, del tre i serien Universums öde, släpps i reviderad nyutgåva. En högteknologisk dystopi som har kallats för den första svenska cyberpunkromanen.

Den klassiska science fiction-serien Universums öde av George Johansson kom ursprungligen ut på 80-talet. År 2019 respektive 2020 släpptes de två första böckerna i nyutgåva, Uppbrott från Jorden och På okänd planet, och nu är det dags för den tredje boken Datorernas död att ges ut på nytt.

– Det är väldigt roligt att böckerna kommer ut igen, jag hade nästan glömt bort dem. Jag läser inte mina gamla böcker och tänker inte ofta på dem, jag tänker mycket mer på nästa bok, säger George ”Jojje” Johansson, som förutom att skriva sci-fi även är en omtyckt barnboksförfattare till böckerna om Mulle Meck.

Han har skrivit böcker i över 40 år, men intresset för sci-fi har följt honom mycket längre än så. Som barn började han läsa tidigt och han var en flitig besökare på Stockholms stadsbibliotek. Kombinerat med ett starkt teknikintresse upptäckte han snart SF-genren. Tidskrifterna Häpna! och Galaxy väckte hans nyfikenhet, och snart läste han allt han kom över.

– För mig har SF alltid haft betoning på det första ordet, ”science”. Fantasi kan väl vem som helst skriva … men fantasi som bottnar i någon form av vetenskap – då gnistrar galaxerna!

Snart tog även det egna skrivandet fart. Det var en blandning av alla möjliga berättelser: vilda västern, flygäventyr och sci-fi.

Bokserien Universums öde skrev han – på en gammal skrivmaskin han fortfarande har kvar – parallellt med sitt heltidsjobb för Teknikens värld efter att han hade fått sina två första barn.

– Min första bok hade varit historisk, men redaktören på Bonniers bad mig skriva sci-fi istället. Jag skrev första meningen och sedan rullade det på. Trodde att ingen skulle bry sig, men serien blev något utav en succé.

Serien bestod i sin ursprungliga form av fem böcker som i nyutgivningen har slagits samman till fyra. De två första delarna hänger tydligt ihop, medan Datorernas död har en ny huvudkaraktär och utspelar sig i en annan tid och på en annan plats.

(...) Läs hela artikeln »