ANNONS

Ny studie av Kristina Mejhammar skildrar svenska serieundrets historia

Cecilia Torudds "Ensamma mamman" är en av serierna i en ny avhandling om vuxenserier. Arkivbild: Claudio Bresciani / TT.

Det svenska serieundrets historia avhandlas i en ny studie – och i dagens klimat tycks den alternativa seriescenen vara mer livaktig än någonsin.
Här finns allt från svensk manga till äventyr och skräck, säger författaren bakom avhandlingen, Kristina Mejhammar, till TT.

Den här artikeln är INTE låst.

Hjälp oss att hålla Boktuggs nyhetsartiklar olåsta utan betalvägg med ett litet bidrag på 25 kr eller ett större på 500 kr – alternativt valfritt belopp. Vi tar även Swish. Du kan också prenumerera på Insider Basic från 29,16 kr/mån.

Tecknade serier kan vara så mycket mer än en form av eskapism – snarare erbjuder de läsaren att genom några pennstreck få en inblick i såväl den samtid som skildras som en bild av tecknaren bakom verket, enligt en ny avhandling av konstvetaren Kristina Mejhammar vid Uppsala Universitet.

I sin studie Självsyn och världsbild i tecknade serier: Visuella livsberättelser av Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen analyserar hon hur dessa genom sina tecknade alter egon skildrar frågor som rör allt från identitet och relationer till ett samhälle i förändring.

ANNONS

Ett exempel på en för sin tid banbrytande svensk serie med stort genomslag är Cecilia Torudds ”Ensamma mamman” – som 1985 var en av de första inbjudna serierna i Dagens Nyheter, och därefter fick såväl egna album som en plats i Kamratposten.

Och enligt Kristina Mejhammar hade Cecilia Torudd också egen erfarenhet av den situation som hennes alter ego ”Ensamma mamman” befann sig i – vilket gjorde att serien kändes äkta för läsarna.

– Det gör att den ger en bild av hur vardagen för en vanlig familj ser ut – och just här är det en familj där mamman är ensamstående. Och det här var under en tid då skilsmässor visserligen blev alltmer vanliga – men som fortfarande upplevdes som stigmatiserande för henne själv.

Tidningar betydelsefulla för genren

I Sverige rådde under många år en jämförelsevis låg syn på seriers status i förhållande till exempelvis romaner och facklitteratur – och det var först under 1970- och 80-talen som vuxenseriegenren etablerades.

Det skedde bland annat genom tidskriften Galago, där Joakim Pirinen var en återkommande medarbetare, men även Kamratposten – som riktade sig till barn och tonåringar – hade en stor betydelse för den svenska vuxenseriens utveckling, enligt Kristina Mejhammar.

– Kamratposten premierade svenska serietecknare. Tidskriften innehöll ingen reklam, vilket gjorde att serierna fick ett mycket större utrymme och kunde tala direkt till läsarna. Där lärde sig många svenska serietecknare att det fanns en marknad för serier, säger hon.

”Livaktig scen”

Enligt Kristina Mejhammar fick de självbiografiska serierna i Sverige från och med 2000-talets början en alltmer framträdande roll – och vad gäller än mer nutida serieskapare nämner hon en samling kvinnliga tecknare med feministiska förtecken.

– Liv Strömquist är ganska polemisk och förvaltar det feministiska arvet från Gunna Grähs och hennes generation, och Malmöbaserade Dotterbolaget är ett feministiskt orienterat seriekollektiv. Även Anneli Furmark är en fantastisk serieskapare som gör såväl fiktiva som självupplevda serier.

Dagens svenska seriescen beskrivs av Kristina Mejhammar som ”mångfacetterad” – och hon säger att den innehåller såväl komplexitet som en mängd olika genrer.

– Just nu befinner vi oss mitt i en pandemi – och det återstår att se hur den här tiden kommer att skildras i serieform när det här är över. För scenen är livaktig och rik – och här finns allt från svensk manga till äventyr till skräck.

Text: Anna Grönberg/TT

Lär dig mer om bokbranschen!


Över 6600 personer prenumererar redan på Boktuggs nyhetsbrev. Två gånger i veckan får du koll på nya trender, nya förlag, spännande författarskap och böcker. Bäst allt - det är helt kostnadsfritt. Missa inte nästa stora grej. Anmäl dig nu!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

SPONSRAT INNEHÅLL