ANNONS

Cecilia Torudds "Ensamma mamman" är en av serierna i en ny avhandling om vuxenserier. Arkivbild: Claudio Bresciani / TT.

Ny studie av Kristina Mejhammar skildrar svenska serieundrets historia

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Det svenska serieundrets historia avhandlas i en ny studie – och i dagens klimat tycks den alternativa seriescenen vara mer livaktig än någonsin.
Här finns allt från svensk manga till äventyr och skräck, säger författaren bakom avhandlingen, Kristina Mejhammar, till TT.

Tecknade serier kan vara så mycket mer än en form av eskapism – snarare erbjuder de läsaren att genom några pennstreck få en inblick i såväl den samtid som skildras som en bild av tecknaren bakom verket, enligt en ny avhandling av konstvetaren Kristina Mejhammar vid Uppsala Universitet.

I sin studie Självsyn och världsbild i tecknade serier: Visuella livsberättelser av Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen analyserar hon hur dessa genom sina tecknade alter egon skildrar frågor som rör allt från identitet och relationer till ett samhälle i förändring.

Ett exempel på en för sin tid banbrytande svensk serie med stort genomslag är Cecilia Torudds ”Ensamma mamman” – som 1985 var en av de första inbjudna serierna i Dagens Nyheter, och därefter fick såväl egna album som en plats i Kamratposten.

Och enligt Kristina Mejhammar hade Cecilia Torudd också egen erfarenhet av den situation som hennes alter ego ”Ensamma mamman” befann sig i – vilket gjorde att serien kändes äkta för läsarna.

– Det gör att den ger en bild av hur vardagen för en vanlig familj ser ut – och just här är det en familj där mamman är ensamstående. Och det här var under en tid då skilsmässor visserligen blev alltmer vanliga – men som fortfarande upplevdes som stigmatiserande för henne själv.

ANNONS: (Ser du ingen annons? Stäng av Ad Blocker, tack.)

Tidningar betydelsefulla för genren

I Sverige rådde under många år en jämförelsevis låg syn på seriers status i förhållande till exempelvis romaner och facklitteratur – och det var först under 1970- och 80-talen som vuxenseriegenren etablerades.

Det skedde bland annat genom tidskriften Galago, där Joakim Pirinen var en återkommande medarbetare, men även Kamratposten – som riktade sig till barn och tonåringar – hade en stor betydelse för den svenska vuxenseriens utveckling, enligt Kristina Mejhammar.

– Kamratposten premierade svenska serietecknare. Tidskriften innehöll ingen reklam, vilket gjorde att serierna fick ett mycket större utrymme och kunde tala direkt till läsarna. Där lärde sig många svenska serietecknare att det fanns en marknad för serier, säger hon.

”Livaktig scen”

Enligt Kristina Mejhammar fick de självbiografiska serierna i Sverige från och med 2000-talets början en alltmer framträdande roll – och vad gäller än mer nutida serieskapare nämner hon en samling kvinnliga tecknare med feministiska förtecken.

– Liv Strömquist är ganska polemisk och förvaltar det feministiska arvet från Gunna Grähs och hennes generation, och Malmöbaserade Dotterbolaget är ett feministiskt orienterat seriekollektiv. Även Anneli Furmark är en fantastisk serieskapare som gör såväl fiktiva som självupplevda serier.

Dagens svenska seriescen beskrivs av Kristina Mejhammar som ”mångfacetterad” – och hon säger att den innehåller såväl komplexitet som en mängd olika genrer.

– Just nu befinner vi oss mitt i en pandemi – och det återstår att se hur den här tiden kommer att skildras i serieform när det här är över. För scenen är livaktig och rik – och här finns allt från svensk manga till äventyr till skräck.

Text: Anna Grönberg/TT

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer.
(Om du redan är Supporter – tack!)

TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL

George Johanssons dystopiska SF-roman Datorernas död släpps i nyutgåva

Science fiction-romanen Datorernas död, del tre i serien Universums öde, släpps i reviderad nyutgåva. En högteknologisk dystopi som har kallats för den första svenska cyberpunkromanen.

Den klassiska science fiction-serien Universums öde av George Johansson kom ursprungligen ut på 80-talet. År 2019 respektive 2020 släpptes de två första böckerna i nyutgåva, Uppbrott från Jorden och På okänd planet, och nu är det dags för den tredje boken Datorernas död att ges ut på nytt.

– Det är väldigt roligt att böckerna kommer ut igen, jag hade nästan glömt bort dem. Jag läser inte mina gamla böcker och tänker inte ofta på dem, jag tänker mycket mer på nästa bok, säger George ”Jojje” Johansson, som förutom att skriva sci-fi även är en omtyckt barnboksförfattare till böckerna om Mulle Meck.

Han har skrivit böcker i över 40 år, men intresset för sci-fi har följt honom mycket längre än så. Som barn började han läsa tidigt och han var en flitig besökare på Stockholms stadsbibliotek. Kombinerat med ett starkt teknikintresse upptäckte han snart SF-genren. Tidskrifterna Häpna! och Galaxy väckte hans nyfikenhet, och snart läste han allt han kom över.

– För mig har SF alltid haft betoning på det första ordet, ”science”. Fantasi kan väl vem som helst skriva … men fantasi som bottnar i någon form av vetenskap – då gnistrar galaxerna!

Snart tog även det egna skrivandet fart. Det var en blandning av alla möjliga berättelser: vilda västern, flygäventyr och sci-fi.

Bokserien Universums öde skrev han – på en gammal skrivmaskin han fortfarande har kvar – parallellt med sitt heltidsjobb för Teknikens värld efter att han hade fått sina två första barn.

– Min första bok hade varit historisk, men redaktören på Bonniers bad mig skriva sci-fi istället. Jag skrev första meningen och sedan rullade det på. Trodde att ingen skulle bry sig, men serien blev något utav en succé.

Serien bestod i sin ursprungliga form av fem böcker som i nyutgivningen har slagits samman till fyra. De två första delarna hänger tydligt ihop, medan Datorernas död har en ny huvudkaraktär och utspelar sig i en annan tid och på en annan plats.

(...) Läs hela artikeln »