ANNONS

Att plantera träd kan vara ett sätt att ge tillbaka vad man har lånat från naturen. Foto: Istock

Bokförlag planterar träd och tryckeri inför klimatkalkyl

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Vad kan bokbranschen göra för klimatet? Norska Figenschou tar ställning genom trädplantering och Scandbook siktar på att bli klimatneutrala.

Vad gör bokbranschens aktörer för klimatet? Det undrade Marie Tomičić, vd för förlaget Olika, i en intervju i september 2019 där hon berättade om olika vägar att gå men också att det saknas en gemensam diskussion i branschen. Strax dessförinnan skrev vi om hur Ordfront införde en ny sorts miljövänligare pärm för alla sina böcker. Vilka åtgärder kommer bokbranschen att göra för klimatet under 2020?

I Norge har ett litet barnboksförlag höjt rösten.

– Jag vill lämna minsta möjliga avtryck efter mig, säger förläggaren Anitra Figenschou till Bok 365.

Anitra Figenschou startade sitt förlag 2014 när hon gav ut klassikern The giving tree av Shel Silverstein (på svenska Och trädet var lyckligt, utgiven av Karneval förlag 2017). Nu ger hon ut boken på nytt, i en hållbar tappning, rapporterar Bok 365. För varje såld bok av Det gavmilde treet ska hon plantera ett träd i samarbete med organisationen Teamtrees.org.

– Vi har bara en värld och det finns ingen planet B. Jag känner att man måste bidra med det man kan, säger Anitra.

ANNONS: (Ser du ingen annons? Stäng av Ad Blocker, tack.)

Under våren ska förlaget också ge ut Greta and the giants på norska. Boken handlar om Greta Thunberg, har getts ut i 22 länder och hade redan före jul sålt i 100 000 exemplar världen över. (På svenska Greta och jättarna, Ordalaget 2020.) Utgivningen görs i samarbete med Greenpeace och tre procent av intäkterna går till organisationens arbete.

ANNONS: (Ser du ingen annons? Stäng av Ad Blocker, tack.)

I arbetet med dessa gröna utgivningar har Anitra Figenschou satt sig in i vad som är en hållbar bokproduktion. Greta-boken är en samproduktion som möjliggör en närapå helt grön produktion. Men i fallet med Det gavmilde treet visade det sig att för ett litet förlag som Figenschou skulle det inte vara miljövänligt att trycka på returpapper.

Därmed kom jag fram till att plantera träd är den mest miljövänliga metoden för en liten upplaga. Att plantera ett träd tillbaka i naturen, som du har lånat för att trycka boken.

Anitra Figenschou uppmanar andra förlag att se över sina tryckerier och ställa krav på att de levererar optimalt i förhållande till vad som är miljövänligt. 

– Man bör också se till att ha en plan för hur man ska leverera tillbaka till naturen för de resurser man använder, säger hon.

Förr var boktryckaren och förläggaren samma person, men så har det inte sett ut på länge. Bokförlag är till stor del beroende av tryckerier, och i det här fallet tryckeriernas miljöarbete.

Den svenska tryckerikoncernen Scandbook har förmodligen känt av ett ökat tryck kring miljöfrågorna, och meddelade i februari 2020 att de blivit certifierade enligt Climatecalc.eu (ett verktyg för att beräkna en specifik produkts koldioxidavtryck). 

”Detta betyder framför allt att vi håller koll på – och kan redovisa – våra Co2-avtryck vad gäller råvaror, kemikalier, el, värme och frakter”, skriver de i ett pressmeddelande.

Utgivare kan därigenom få en rapport över kalkylerad klimatbelastning för en tryckt upplaga av en bok.

”Vi kommer fortsatt att jobba med att minska våra avtryck och kemikalieanvändning samt prioritera råvaru- och underleverantörer som har samma insikt”, skriver Scandbook och har siktet inställt på att göra verksamheten klimatneutral.

Trädplantering, stötta miljöorganisationer och hålla koll på utsläppen för varje produkt – vad mer kan bokbranschen göra för klimatet? Vad gör du, eller ditt företag? Mejla oss på tips@boktugg.se.

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer.
(Om du redan är Supporter – tack!)

Anna von Friesen

Anna von Friesen

Anna von Friesen frilansar som journalist, redaktör, korrekturläsare och med andra redaktionella tjänster.

anna.von.friesen@boktugg.se

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

SPONSRAT INNEHÅLL

George Johanssons dystopiska SF-roman Datorernas död släpps i nyutgåva

Science fiction-romanen Datorernas död, del tre i serien Universums öde, släpps i reviderad nyutgåva. En högteknologisk dystopi som har kallats för den första svenska cyberpunkromanen.

Den klassiska science fiction-serien Universums öde av George Johansson kom ursprungligen ut på 80-talet. År 2019 respektive 2020 släpptes de två första böckerna i nyutgåva, Uppbrott från Jorden och På okänd planet, och nu är det dags för den tredje boken Datorernas död att ges ut på nytt.

– Det är väldigt roligt att böckerna kommer ut igen, jag hade nästan glömt bort dem. Jag läser inte mina gamla böcker och tänker inte ofta på dem, jag tänker mycket mer på nästa bok, säger George ”Jojje” Johansson, som förutom att skriva sci-fi även är en omtyckt barnboksförfattare till böckerna om Mulle Meck.

Han har skrivit böcker i över 40 år, men intresset för sci-fi har följt honom mycket längre än så. Som barn började han läsa tidigt och han var en flitig besökare på Stockholms stadsbibliotek. Kombinerat med ett starkt teknikintresse upptäckte han snart SF-genren. Tidskrifterna Häpna! och Galaxy väckte hans nyfikenhet, och snart läste han allt han kom över.

– För mig har SF alltid haft betoning på det första ordet, ”science”. Fantasi kan väl vem som helst skriva … men fantasi som bottnar i någon form av vetenskap – då gnistrar galaxerna!

Snart tog även det egna skrivandet fart. Det var en blandning av alla möjliga berättelser: vilda västern, flygäventyr och sci-fi.

Bokserien Universums öde skrev han – på en gammal skrivmaskin han fortfarande har kvar – parallellt med sitt heltidsjobb för Teknikens värld efter att han hade fått sina två första barn.

– Min första bok hade varit historisk, men redaktören på Bonniers bad mig skriva sci-fi istället. Jag skrev första meningen och sedan rullade det på. Trodde att ingen skulle bry sig, men serien blev något utav en succé.

Serien bestod i sin ursprungliga form av fem böcker som i nyutgivningen har slagits samman till fyra. De två första delarna hänger tydligt ihop, medan Datorernas död har en ny huvudkaraktär och utspelar sig i en annan tid och på en annan plats.

(...) Läs hela artikeln »