ANNONS

Klimatfiktion som genre – berättelser är viktiga för att sprida kunskap om klimatkrisen

Vad är klimatfiktion och vilken roll spelar böcker i att kommunicera vår tids viktigaste samtidsfråga? Foto: Istock

Genrebeteckningen climate fiction (cli-fi), eller på svenska klimatfiktion, dök upp på romaner i början av 2000-talet. Vad händer nu, 20 år senare? Vi stämmer av med litteraturvetaren Paul Tenngart om klimatkrisen i böcker.

Paul Tenngart är litteraturvetare och lektor vid Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Ett av hans forskningsprojekt handlar om olika sorters berättelser om klimatet och hur de kan påverka vårt synsätt och agerande.

Klimatfiktion (från engelskans climate fiction, även förkortat cli-fi), är en genrebeteckning som kom i bruk någon gång under tidigt 2000-tal.

– Det finns dem som hävdar att de myntade den, men ingen vet riktigt när den uppstod. I mitten av 00-talet tog begreppet fart ordentligt. Men beteckningen climate fiction är svår. Det låter snyggt, men saknar något. Det svenska ordet klimatfiktion är inte bättre, det låter klumpigt på något vis.

Paul Tenngart. Foto: Privat

Den typiska klimatfiktiva boken är en science fiction-bok som tar upp klimatutmaningar på ett eller annat sätt. Paul nämner Kim Stanley Robinsons trilogi ”Science in the capital” från 2004–2007 som många menar är en typisk climate fiction och som satte standarden. Men med det sagt finns det idag väldigt många olika sorters climate fiction, där sci-fi-böckerna bara är en del av genren.

ANNONS

Har det inte skrivits om klimat och miljö i alla tider, att jorden och omgivningen gör uppror mot människan på olika sätt? 
– Det nya är den antropocena idén att klimatet förändras på grund av mänsklig påverkan. Det är kring millennieskiftet som den idén tar fart och börjar anammas i litteraturen. Men visst finns äldre böcker som berör klimatet med en liknande problematik. 

Vissa tycker att boken Heat från 1977 av Arthur Herzog är den första cli-fi-boken. Paul nämner också Harry Martinsons Aniara, Kometen kommer av Tove Jansson och bibliska berättelser som också kan diskuteras utifrån klimataspekter.

Betraktas klimatfiktion som en etablerad genre vid det här laget?
– Det är svårt att säga. Beteckningen kom först från författare och miljöaktivister, sedan plockades den upp av bokhandlar och förlag i marknadsföringssyfte. Till slut har det blivit en akademisk sak. En egen genre har det på sätt och vis blivit, men den är kanske inte särskilt allmänt spridd. Bland den läsande allmänheten känner inte många till den, inte i Sverige i alla fall.

Det mesta som kan gå under beteckningen cli-fi skrivs på engelska, men även i Sverige har det kommit en del böcker. En av dem som åtminstone Paul skulle vilja kalla klimatfiktion är Nils Håkansons Ödmården från 2017.

Klimatberättelser och forskning

Så sakteliga håller klimatfiktion också på att nästla sig in i den akademiska världen. Det bedrivs en del forskning, framförallt i samarbete med andra ämnen. Enligt Paul är intresset stort bland litteraturstudenterna. Än skrivs det inte så många uppsatser om genren, helt enkelt för att det inte undervisas i det. Ännu.

– Ett problem är just det här med genre. Att klimatfiktion är en så tydlig genre har både för- och nackdelar, i akademiska sammanhang blir det ofta en nackdel. En genre kan marginaliseras som en speciell sorts litteratur, ett slags specialintresse. Det är synd och destruktivt, och det synsättet bidrar till att de här titlarna inte kommer in på kurserna. Vi har inte total frihet att sätta ihop litteraturlistorna, men när jag undervisar brukar jag ta med en sådan titel.

Paul är en del av ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt som heter Narrating climate futures. Där möts forskare inom naturvetenskap, teknologi, media, konst, litteratur och statsvetenskap för att tillsammans hitta gemensamma projekt att studera klimatfrågan.

– Vad vi brukar återkomma till i våra diskussioner är att det här är en kommunikationsfråga. Vi vet vad som är destruktivt för klimatet, vi vet också vad som hade varit positivt och konstruktivt. Men eftersom det till stor del är en politisk sak gäller det att övertyga politiker och folk som röstar att det är en viktig fråga. 

TIPS: Senaste numret av Magasinet Boktugg ute nu!

Hitta alla tidigare utgåvor av Magasinet här!

Så hur kommunicerar man kunskapen och övertygar folk om hur viktig klimatfrågan är? Klart är att informationen behöver finnas överallt, i olika former. Det behövs både siffror, bilder och ord. Och berättelser.

– Här fyller skönlitteraturen en viktig funktion. Men återigen kan det vara problematiskt med en så definitiv genrebeteckning som klimatfiktion, för en läsare som inte är intresserad av klimat går inte till klimathyllan. Därför hade det varit bra om klimatfrågan kan leta sig in i många olika sorters böcker och bli en del av samtidslitteraturen. På senare tid tycker jag mig se att den börjar göra det. 

Två exempel på romaner med anknytning till klimatet är Ian McEwans roman Hetta och Barbara Kingsolvers Flight behavior (ej översatt till svenska).

– Intressant var också att det i början gavs ut rätt många romaner som innehöll siffror och fakta om klimatet i inledningen, en spännande blandform mellan naturvetenskap och litteraturvetenskap. Det har försvunnit lite idag.

Det är såklart inte bara inom litteraturen som berättelser om klimatet sprids. Inom film och tv-serier blir det allt vanligare. Ofta färdas också tematiken mellan olika medier.

– Här är The handmaid’s tale ett intressant exempel. När den kom ut 1985 var det en dystopisk berättelse utan klimatkoppling. Men när HBO gjorde tv-serie av den för ett par år sedan lades klimatfrågan till, det gällde att göra berättelsen aktuell. I förlängningen har man sålt mer av romanen, och Margaret Atwoods författarnamn har blivit mer aktuellt. Hennes romaner som faktiskt handlar om klimatet säljer bättre de också.

Hur kommer det sig att du blivit så engagerad inom det här området?
– Själva klimatfrågan engagerar mig rent allmänt eftersom det är en viktig samtidsfråga. Sedan är det också akademiskt intressant att jämföra väldigt olika sorters berättelser som ändå har något tematiskt gemensamt, säger Paul Tenngart.

Boktips – klimatfiktion på svenska

Hotet

Hotet

Hon kände deras närvaro i ryggen. Snodde runt ett halvt varv. En grupp högresta gestalter med tunga packningar gungade fram med vattnet forsande kring låren. Hon såg dem, men inte bara med ögonen, hörde deras steg trumma mot marken, kände lukten av deras kläder, svett, andedräkt. De sprang rakt mot henne.

Jennys pappa försvinner spårlöst under en fjällvandring. Läs mer »

Kampen

Kampen

Syskonen Jenny, David och Wilma har precis fått veta att de tillhör det uråldriga folkslaget olus. Det är därför de ser, hör och känner saker som andra inte gör, och det är därför de kan hoppa längre och springa snabbare än alla andra. Läs mer »

Slutet

Slutet

Du är sjutton år gammal. Det är sommar och världen ser ut precis som vanligt. Men du vet vad som är på väg. Om en månad är vi alla borta. Läs mer »

Algblomning

Algblomning

Tvåhundra år efter en global miljökatastrof är Stockholm ett slutet och hårt klassindelat samhälle dominerat av trängsel, övervakning samt brist på både mat och dagsljus för de människor som bor under marknivån.

Inspektör May Born, specialrekryterad och privilegierad, arbetar på centralpolisens säkerhetsrotel. Läs mer »
När havet steg : en science fiction berättelse

När havet steg : en science fiction berättelse

Året är 2117. Inlandsisen smälter allt fortare och landmassorna krymper medan luftföroreningarna ökar. Världen styrs av datorer med en egen agenda. När Yasmines mormor råkar ut för en olycka tvingas Yasmine lämna sin trygga tillvaro för att slåss för både sin egen och mormoderns överlevnad. Det blir en kapplöpning mot dels datorutvecklingen, dels naturens krafter. Läs mer »
Minnet av vatten

Minnet av vatten

*Vinnare av Kalevi Jäntti-priset *
*Vinnare av Unga Aleksis-priset*
*Vinnare av Finlands Fantasy & Scifi-pris*
*Nominerad till Arthur C. Clarke Award*
*Nominerad till Philip K. Dick Award*
*Nominerad till Golden Tentacle Award*
*Nominerad till The Premio Salerno Libro D 'Europa*

»Konstnärligt fullmogen debutroman. Läs mer »

Brännmärkt

Brännmärkt

En dystopisk, intensiv framtidsskildring, som på kort tid blivit ett referensverk inom den svenska ungdomslitteraturen.

Vänskap har aldrig varit så dödlig Efter flera hundra år av översvämningar, orkaner, epidemier och krig tvingas återstoden av mänskligheten att hålla hårt i sina resurser för att inte gå under. Läs mer »

Kraften

Kraften

Efter Katastrofens tid, då världens isar smälte, beslutade världens stormakter att enas under en flagg och resultatet blev Ela. Presidenten styr landet och dess provinser i hopp om att återställa världen till dess glansdagar, men hans metoder är diskutabla. Det finns grupper som inte håller med om hans tillvägagångssätt och terrorattacker är vanligt förekommande. Läs mer »

År 12012

År 12012

  • Förlag: Axplock
  • Utgiven: 2012-02-08
Framtidsromanen År 12012 handlar om den tid när den enorma ismassan har krympt människans och djurens anpassningsmöjligheter De rådande förhållandena ökar segregationen och skapar ett elittänkande bland landets invånare och politiker som gynnar vissa grupper och försvårar för andra. Läs mer »
Helaren

Helaren

Våldsamma översvämningar har drabbat Helsingfors. Det regnar utan avbrott och människor flyr norrut för sina liv. Miljökatastrofen är ett faktum.Samtidigt härjar en massmördare, ”Helaren”, i området. Inflytelserika personer i företag som bidragit till miljöförstöringen övermannas i sina fashionabla hem och skjuts till döds. Läs mer »

Liknelsen om sådden

Liknelsen om sådden

Lauren Oya Olamina är 15 år gammal. Hon bor i Robledo, utanför Los Angeles. Hon bor i ett område omgärdat av murar som skyddar mot kaoset utanför. I ett USA år 2024 drabbat av finanskriser och klimatkriser är vatten dyrare än bensin, och bränder ödelägger stora delar av landet. Läs mer »
Mitt klimatkatastrofala liv : carbon diaries 2015

Mitt klimatkatastrofala liv : carbon diaries 2015

"Koldioxidkorten kom i dag. Längs ena kanten finns en rad med rutor som går från grönt till rött och allt eftersom man använder upp årets ranson bleknar de bort en efter en tills man är nere på den sista röda, och sedan sitter man där alldeles ensam och snyftar i mörkret ... Läs mer »

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
Anna von Friesen

Anna von Friesen

Anna von Friesen frilansar som journalist, redaktör, korrekturläsare och med andra redaktionella tjänster.

anna.von.friesen@boktugg.se