fbpx

Anna-Karin Palm gör upp med bilden av Selma Lagerlöf i ny biografi

Anna-Karin Palm ser Selma Lagerlöf som ett slags gudmor för alla skrivande kvinnor i Sverige. "Eller kanske i Norden". Pressbild: Ewa Stackelberg.

”Jag vill sätta världen i rörelse” är en uppgörelse med bilden av Selma Lagerlöf som sagotanten på tjugolappen. Anna-Karin Palm skriver om målmedvetenheten, de kärleksfulla breven och om hur Nobelpristagaren räddade Mårbacka efter att brodern förlorat det.

Anna-Karin Palm är främst känd för romaner som ”Målarens döttrar” och ”Snöängel”. När hon nu gör debut som biografiförfattare handlar det om en kollega som har betytt mycket för henne, Selma Lagerlöf, Nobelpristagaren och akademiledamoten som var både Palms mors och farmors favoritförfattare.

– Personligen kände jag mig väldigt hemma i hennes böcker. Min mor är från en ganska stor, bullrig släkt i Hälsingland, det spelas och det dansas, det berättas historier och det dricks lite för mycket ibland. Hela den här stämningen som finns hos Selma Lagerlöf var hemtam för mig.

– Plus att jag gått i Waldorfskola där man de första åren badas i sagor, sägner och legender, säger hon på telefon från just Hälsingland där hon och maken numera bor i föräldrahemmet där Anna-Karin tillbringade varje skollov.

ANNONS

En begränsande bild

Selma Lagerlöf, sagotanten. Det är den begränsade bild många i dag har av Nobelpristagaren, tror Anna-Karin Palm.

– Många förknippar henne med bilden på tjugolappen – en tant med en jättestor hatt. Som skrev sagor. Den bilden tror jag är enormt stark och den har jag velat göra upp med.

Ambitionen var att försöka förstå Lagerlöf inifrån, utan att bli kletig eller privat, säger hon. I ”Jag vill sätta världen i rörelse” möter vi en kvinna med enastående självförtroende, övertygad om att hon en dag skulle bli Sveriges främsta författare.

– Jag slogs av den här otroliga drivkraften och målmedvetenheten, att hon så konsekvent sätter skrivandet i centrum i sitt liv.

ANNONS

”Blandar högt och lågt”

Selma Lagerlöf hade tydliga visioner och bröt med det realistiska berättande som hade dominerat 1880-talet, fortsätter Anna-Karin Palm.

– Hon för in fantasi och romantik och en närvarande berättare som tilltalar läsarna. Hon blandar högt och lågt. ”Gösta Berlings saga” är nog en av de djärvaste böcker som skrivits på svenska. Så där som kanske bara en debutroman kan vara när man banar ny väg och ännu inte har den där lilla figuren på axeln som säger vad etablissemanget tycker.

Vi får också ta del av författarens kärleksfulla korrespondens med nära väninnor. En del av dem, som den sorgemärkta Sophie Elkan, hade hon även en kärleksrelation med.

– Vänskapsrelationer mellan kvinnor kunde vara intima, de kunde leva tillsammans, ta fosterbarn tillsammans. Det var helt accepterat, kanske för att man trodde att de inte hade någon sexualitet om den inte ”väckts” av en man. De kunde flyga under radarn ganska länge.

Kyssar och smek

I vilken utsträckning den fysiska kärleken utforskades mellan Selma och Sophie är svårt att säga. Det talas om kyssar och smek i breven men den fysiska dragningen benämndes även som ”ogräset”.

– Saker förändrades, mycket genom läkarvetenskapen som började studera sexologi och blev besatt av att dela upp allt i kategorier och förklara vad som var sunt och osunt, säger Anna-Karin Palm.

Anna-Karin Palm gästar snart Kulturveckan i Sunne och presenterar då boken på Mårbacka. Selma Lagerlöf växte upp på gården, familjen förlorade den senare när hennes bror kom på obestånd och tvingades sälja.

– Att förlora Mårbacka var en sorg men nog också en befrielse. Hon kunde skapa om sig själv. Med gården försvann hela den barndomsvärld som den förknippades med och då blev det ännu viktigare för henne att berätta utifrån platsen på något sätt. Jag tror att den för henne är både en konkret plats där hon växt upp och trivdes på många sätt, och en plats som blev en inre, mytologisk plats starkt förknippad med inspiration.

Boktuggs digitala höstkatalog – ute nu!

”En oerhörd revansch”

När Lagerlöfs författarskap gjort henne förmögen köpte hon tillbaka gården och bosatte sig där.

– Det var en oerhörd revansch när hon kunde köpa tillbaka Mårbacka och klara av det som männen i hennes familj hade slarvat bort. Hon kunde återupprätta familjens heder och anseende i trakten.

Selma Lagerlöf blev kritikerhyllad Nobelpristagare men hon var också en framgång kommersiellt.

– Hon uppskattades av etablissemanget men älskades även av vanliga läsare i alla möjliga samhällsklasser. Det var ganska ovanligt på den tiden tror jag.

TT: Hur lyckades hon med det?

– Jag är själv författare så det kan man ju grubbla över. Men jag tror att hon var väldigt trogen sin inre vision om vad hon ville göra. Hon säger från början att hon vill skriva så att hon kan läsas även av det arbetande folket, präster och gamla tanter. Alla. Att hon lyckades tror jag har att göra med att hon går så djupt in i sig själv och är så modig och ärlig i det hon hittar där. Och hon är en rasande skicklig författare.

Text: Helena Gustavsson/TT

Fakta: Anna-Karin Palm

Aktuell: Har skrivit Selma Lagerlöf-biografin Jag vill sätta världen i rörelse som ges ut 30 augusti 2019. Medverkar även på Kulturveckan i Sunne som pågår 4–11/8. Här presenterar hon den nya boken och medverkar även i ett panelsamtal om ”Nordens diktardrottningar”: Selma Lagerlöf, Karen Blixen och Sigrid Undset.

Född: 1961, uppvuxen i Stockholm.

Böcker i urval: Målarens döttrar (1997), Snöängel (2011), Jaktlycka (2014).

Fakta: Tre x Selma från Anna-Karin Palm

Körkarlen
”Den är så egendomlig. Och det är ovanligt och radikalt att en författare förlägger en hel bok till ett slags mellanvärld mellan de levande och dödas existens.”

En herrgårdssägen
”Den har betytt väldigt mycket för mig. Den där romantiska föreställningen man har som ung om hur kärleken kan övervinna allt. Huvudpersonerna är ett slags outsiders som inte passar in i normen av hur en kvinna och en man ska vara. På ett ganska jämlikt sätt hittar och stöttar de varandra. Tillsammans blir de starkare inför världen. Väldigt vackert och ganska uppmuntrande.”

Tösen från Stormyrtorpet
”Det är en lång novell och det första av hennes verk som filmades. Det följer ett tema som hon återkommit till, kvinnan som genom integritet och trohet mot sig själv övervinner svåra omständigheter.”

Anna-Karin Palm om …

… vad som överraskade henne under arbetet med boken:
”Hennes humor. Det finns en del i böckerna men framför allt i sina brev så kan hon vara enormt rolig.”

… Selma Lagerlöf som gudmor:
”Jag har velat bli författare sedan jag var barn, som kvinna finns det inte jättemånga att luta sig mot. Det finns väldigt bra kvinnliga författare men de har inte haft den stora, tunga traditionen bakom sig, inte varit lika framlyfta och hyllade. Då blir de som finns ännu viktigare. Selma Lagerlöf är ett slags gudmor för alla skrivande kvinnor i Sverige, eller kanske i Norden.”

Boktuggs nyhetsbrev
Håll dig uppdaterad om de senaste trenderna. Vi tar dig med bakom kulisserna i bokbranschen. Kostnadsfritt.
Vi delar aldrig din epostadress med tredjepart. Avsluta när du vill.
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print
TT

TT

Om du frågar någon vem som är Sveriges mest trovärdiga nyhetsförmedlare är chansen stor att svaret blir "TT". Sedan 1921 har vi varit en oberoende aktör i Mediesverige med mottot snabbt, korrekt och trovärdigt. Vi gör andra bättre. Så presenterar sig TT på sin hemsida. Boktugg samarbetar med dem för att få tillgång till fler spännande nyheter och reportage än vi själva hinner med.

tt@boktugg.se

Stäng meny