Biblioteksstrategi: ”Biblioteken måste komma ikapp digitalt”

Bibliotek är en nödvändighet för demokratin – men Sverige har halkat efter med att tillgängliggöra dem. Det slår man fast i förslaget till en ny nationell biblioteksstrategi. Digitaliserad kunskap och fler skolbibliotek hör till förslagen.

Demokratins skattkammare, så kallas biblioteken i det nya förslaget till en nationell biblioteksstrategi. Utredningen har pågått i 3,5 år och fjorton underlagsrapporter har publicerats. När själva strategin nu presenteras handlar det enligt Erik Fichtelius, nationell samordnare för biblioteksstrategin, om ”ganska självklara saker till en ganska låg kostnad”.

– Biblioteken fyller en otroligt viktig funktion för att medborgarna ska vara bildade och kunniga, och därmed kunna fungera i demokratin. Men man behöver göra vissa praktiska saker för att det ska fungera bättre, säger han.

Sex nya strategiska reformer föreslås, med en sammanlagd kostnad på 250 miljoner kronor årligen mellan 2018 och 2020. Det är ungefär 2,5 procent av vad biblioteken kostar i dag. I stora drag menar man att vi måste digitalisera kunskapsarvet, bättre tillgodose minoriteterna och samernas rätt till litteratur, ge alla barn tillgång till skolbibliotek, ge nationalbiblioteket ett tydligt uppdrag, utbilda fler bibliotekarier och utöka utbudet på de stora invandrarspråken.

– Jag är tagen av att Sverige ligger så mycket efter digitalt jämfört med andra länder. Vi har knappt börjat med att digitalisera vårt kunskapsarv, säger Erik Fichtelius, som berättar att det redan är gjort i länder som Norge, Holland, Frankrike och USA.

Danmark kom med en ny biblioteksstrategi redan 2010 där man föreslog ett nytt nationellt, digitalt bibliotek. Sverige kan komma ikapp på runt tio år, tror Erik Fichtelius.

– Det är en fantastisk skatt vi har, men den är inte modernt tillgänglig för invånarna i dag. Om du vill ha reda på något googlar du, men du kommer inte åt det som finns på biblioteken, säger han.
– Nu är det dags, kom ikapp!

Mer än hälften av barnen har inte heller tillgång till skolbibliotek. Detta trots att det står i skollagen att de ska ha det.

– Vi har flera forskningsrapporter som visar att om ungarna får rätt utrustade bibliotek med fungerande medier och utbildade skolbibliotekarier som jobbar ihop med lärarna och rektorerna då lär sig ungarna mer i skolan och får bättre betyg. Det vet vi, säger Erik Fichtelius.

Staten kan inte styra kommunerna. Däremot kan den bidra med medieförsörjning och kompetensutveckling och peka på behoven.

Trots bristerna tycker Erik Fichtelius också att mycket med biblioteken fungerar bra. Bland annat har de varit en resurs för många flyktingar.

– Det finns en otrolig kraft i biblioteken. De är ”samhällets öppna rum”.

Det vet man i länder som Finland, Norge och Danmark där nya, påkostade bibliotek byggs.

– Men i Sverige har vi inte ens kunnat bestämma oss för att renovera Asplundbiblioteket (Stockholms stadsbibliotek), som är över 100 år gammalt. Så det finns en del att göra.

Text: Elin Swedenmark/TT

Fakta: Den nationella biblioteksstrategin

Grunden till den nationella biblioteksstrategin är ett omfattande arbete sedan 2015. Sammanlagt har man publicerat 14 rapporter och tio filmer.
Regeringen har anslagit 250 miljoner årligen 2018–2020 till stärkta bibliotek.
Det finns i dag 1 120 folkbibliotek med 63 miljoner besökare årligen, som lånar ut drygt 58 miljoner fysiska medier och närmare två miljoner e-böcker.
På Kungliga biblioteket, KB:s, hemsida ska man kunna ta del av de dokumentärfilmer som har gjorts om biblioteken, bland annat ”Jakten på Selma Lagerlöf”.
Källa: Biblioteksstrategin.

Fakta: Sex strategiska reformer föreslås

Stärkta skolbibliotek
Ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor föreslås. Även stärkt medieförsörjning och tillgång till e-medier genom gemensamma nationella digitala bibliotekstjänster.

Stärkta bibliotek för nationella minoriteter och urfolk
Man föreslår att ursprungsbefolkningen samerna och de nationella minoriteternas bibliotek ska tilldelas uppdrag och resurser för att kunna bli resursbibliotek för sina språkområden.

Stärkt mångspråkig biblioteksverksamhet
Den nationella medieförsörjningen för personer med ett annat modersmål än svenska ska samordnas, för både medieförsörjning och kompetensutveckling.

Stärkta nationella digitala bibliotekstjänster
Den nationella biblioteksmyndigheten får i uppdrag att ta fram en ny digital biblioteksplattform. En massiv digitalisering av tryckt material och andra medier föreslås, samt utveckling av digitala bibliotekstjänster. Redan utvecklade digitala bibliotekstjänster för barn och Litteraturbanken föreslås få en permanent statlig finansiering.

Stärkt nationell biblioteksmyndighet
Nationalbiblioteket KB är tänkt att få ett tydligare uppdrag att stödja biblioteksväsendet, samt uppdraget att bygga nationella, digitala tjänster.

Stärkt nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteksväsendet
Inrättandet av ett Bibliotekens oberoende fortbildningsinstitut med syfte att systematiskt vidareutbilda biblioteks- och informationsvetare föreslås.