Glöm inte bokbranschen, finansministern!

Finansministern öppnar för att kompensera medieföretagen för att den höga digitalmomsen blir kvar. Men hon pratar bara om tidningar och glömmer bokbranschen som kan förlora hundra miljoner på momsstrulet.

Vi har tidigare skrivit om eboksmomsen som egentligen är en moms på digitala publikationer, alltså böcker och tidningar som distribueras i digital form. Den är 25 procent trots att alla fysiska böcker och tidningar har 6 procent moms.

Nu är EU egentligen överens om att tillåta medlemsländerna att ha sänkt moms även på digitala publikationer, men Tjeckien har tagit frågan som gisslan på grund av andra bråk. Sandlåda på EU-nivå alltså.

Konsekvensen är dock att tidnings- och bokförlag i digitaliseringen inte bara brottas med omställningen från print till digital utan även tvingas se på hur deras surt förvärvade digitala slantar till stor del försvinner i moms.

Precis som för tidningsbranschen har problemen accelererat. Dagstidningar berättar idag gärna om hur deras digitala prenumerationer växer snabbt. Men det innebär också att allt mer moms blir 25 procent istället för 6 procent. Många tidningar lär också hamna i en tveksam gråzon där Skatteverket kan ha synpunkter på fördelningsfrågan: om du betalar 225 kr i månaden för både papperstidning och digital tidning/material – hur stor del av abonnemangspriset bör vara 6 respektive 25 procent moms? För om du säljer tillgång till digital tidning eller premiumartiklar bakom inloggning så kan du knappast hävda att den ska värderas till 0 kr. Det finns dagstidningar och magasin i Sverige som slarvar (fuskar?) med detta idag och låter 6 procent moms vara momssatsen på hela paketet.

För bokbranschen är det framför allt streamingtjänsternas genombrott som ökar problemet. När man studerar siffrorna från Storytel, BookBeat och Nextory och sedan adderar Bokus Play samt styckförsäljning av eböcker så kommer det att säljas digitala böcker för 700 Mkr i Sverige 2018.

700 kr med 6 procent moms är 742 Mkr, men med 25 procent är det 875 Mkr. Med andra ord en skillnad på 133 Mkr. Det är pengar som antingen kunde ökat marginalen för förlag och återförsäljare, eller gett lägre priser till kunder vilket sannolikt gett ökad försäljning.

Bokbranschen förlorar alltså uppskattningsvis 100 Mkr i år på att Sverige inte lyckats sänka digitalmomsen.

Alla EU-länder har samma problem och i Danmark har man tagit fram en egen modell för att kompensera digitala medieföretag. DN skriver: ”planen är att stödja så kallade internetmedier med 35 miljoner kronor årligen fram tills att momsen kan utjämnas på traditionell väg.”

Men även den lösningen måste prövas mot EU-reglerna för stadsstöd. Finansminister Magdalena Andersson öppnar dock för att även Sverige kan använda den lösningen – om den godkänns av EU. Hon pratar dock bara om journalistik och tidningar i intervjun.

Martin Jönsson i DN påpekar i en krönika: Om det blir ett extrastöd till ”internetmedier”, enligt dansk modell, uppstår snart nästa stötesten. Nämligen: vilka medier ska få det stödet? I Sverige har Tidningsutgivarna och Journalistförbundet under lång tid lobbat för en sänkt digitalmoms, men det är de knappast ensamma om. För bokbranschen är detta också en väldigt stor fråga – och det finns fler digitala innehållstjänster, som olika typer av månadsabonnemang, som också lär ställa sig i kön för ”kompensation”.

Förläggareföreningen exempelvis har lobbat för sänkt moms på digitala böcker under väldigt lång tid. Och ju mer den digitala försäljningens andel ökar, desto viktigare kommer momsen att bli för både förlag och återförsäljare.

Fotnot: Boktugg Insider drabbas av den högre digitalmomsen och därmed är det 25 procent moms på priset.