Den amerikanska poeten Dolores Kendrick har avlidit nittio år gammal

En författares frånfälle bör aldrig gå obemärkt förbi, oavsett om vi har läst henne eller inte. Varje människa som satt sitt avtryck och älskats för sina texter har gjort något oerhört värdefullt. Därför skriver vi på Boktugg om både små och stora namn, från hela världen.

Den här gången är det den amerikanska poeten och läraren Dolores Kendrick som gick bort för en dryg vecka sedan. Hon var då nittio år gammal. Även om hon är relativt okänd på svenska marker, var hon ett spännande namn på den amerikanska marknaden, där hon mest verkade runt Washington. Hon utmärkte sig gärna genom att ta sig an kontroversiella ämnen och vek sällan för att säga vad hon tyckte. Det hände att hon kallades poesins första dam – kanske för att hon genom hela sitt väsen visade hur allvarligt hon tog sin roll som poet. Ville någon lyssna, talade hon.

Pulitzer-vinnaren Gwendolyn Brooks sa en gång: ”Hon är en av de viktigaste författarna av vår tid. Dolores Kendrick texter är noggranna, tillgängliga, varma och aggressiva. Hon är en passionerad poet, men behåller alltid kontrollen och undviker slarviga känsloyttringar.”

The Washington Post beskrev henne gärna som en lyriker med hjärtat i den amerikanska historien, där hon inte sällan kanaliserade de kvinnliga slavarnas liv. Hon hittade sina historier i vittnesmål och genom nerskrivna källor. På samma gång var hon en aktiv skribent som anordnade festivaler och riktade sig till ungdomar i landet.

Trots sin höga ålder hade hon precis färdigställt en ny bok med titeln Rainbow on fire.

Hon beskrev sin egen stil genom att förklara att hon inte ville att hennes arbete bara skulle vara ett intellektuellt äventyr, utan mer skulle skapa ett direkt band till läsaren. ”Bra poesi tillhör inte poeten.”

Som författare vann hon bland annat New York New Playwrights Award 1997.

”See. They finished the biddin’. Money

be paid. We’s together, God heard my

haltin’ words through the ears of these

deafened people; you an’ me from this strange

pulpit. Look lively, child. We be sold,

but we ain’t bought.”

Intresserad av hennes böcker?

Why the Woman is Singing on the Corner: A Verse Narrative (P. E. Randall, 2001)
The Women of Plums: Poems in the Voices of Slave Women (Morrow, 1989)
Now Is the Thing to Praise (Lotus Press, 1984)
Through the Ceiling (Paul Breman Limited, 1975)