ANNONS

Photocreo Bednarek
Club, disco DJ playing and mixing music for crowd of happy people. Nightlife, concert lights, flares

Blir redaktörerna bokbranschens svar på Avicii eller Max Martin?

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Tänk om redaktörerna tar mer av producentrollen (musik) eller regissör (film) och helt enkelt blir bokbranschens svar på Avicii. Är det författaren eller redaktörens namn som kommer att stå överst på Millennium 5, frågar sig Sölve Dahlgren.

Jag är själv författare till ett sex romaner och två fackböcker. Dessutom har jag jobbat som redaktör på ett antal tidningar. Däremot skulle jag inte våga ge mig på att redigera någon annans böcker, jag ser mig inte som en tillräckligt bra redaktör.

En redaktör är en person som kan lyfta ett manus till nya höjder och det är sällan deras arbete uppmärksammas just för att ingen läsare har en aning om vad som är redaktörens verk och vad som är författarens verk. Mer än att deras samlade arbete är det verk som läsaren håller i sin hand. En redaktör kan sätta fingret på vad som skiljer en bra bok från en fantastisk och dessutom hjälpa författaren att åtgärda det.

Jag har läst ett antal krönikor och reportage av Jan Gradvall, en av mina idoler och en av Sveriges bästa journalister i mina ögon. Han har bra koll på musikbranschen och dess utveckling. På många sätt har musikbranschen legat några år före bokbranschen i exempelvis digitaliseringen och internationaliseringen. Ska man utveckla en bransch är det bra att studera andra branscher för att se vilka idéer som går att flytta över till sin egen.

ANNONS: (Ser du ingen annons? Stäng av Ad Blocker, tack.)

Nu är det inte säkert att bokbranschen kan och kommer att utvecklas på samma sätt som musikindustrin gjort. En hit på engelska skriven av en svensk artist blir global i samma ögonblick som den släpps. En bok på svenska översätts sällan till andra språk med samma utgivningsdag. Även om en svensk författare skulle skriva direkt på engelska så skulle världsmarknaden vara begränsad eftersom få svenskar och andra som inte har engelska som modersmål läser böcker på engelska.

Men frågan är om bokbranschen kommer att anamma musikindustrins specialisering. Om du tittar på moderna hits, alltså de som sjungs av stora artister som Miley Cyrus, Lady Gaga, Katy Perry så har de sällan en enda upphovsman. Det är team som skriver låtarna tillsammans och sedan jobbar man med producent och sångare och musiker. (Läs exempelvis Gradvalls Grupparbete i hitfabriken)

Avicii sjunger ju till exempel inte själv trots att han är artisten. Plötsligt är sångaren någon som gör en del av jobbet och inte ens är varumärket på produkten.

Så frågan är: kan redaktörerna bli bokbranschens svar på Avicii? De sätter ihop ett team för att skriva en bok. Några hjälps åt för att skriva ett synopsis. Man kallar in en författare som är duktig på intriger, en annan på gestaltning och karaktärsbyggen, en tredje som bygger världar, en fjärde som är en fena på miljöbeskrivningar. Redaktören samordnar och skriver ihop flera författares arbete till en helhet.

ANNONS: (Ser du ingen annons? Stäng av Ad Blocker, tack.)

Och sätter slutligen sitt eget namn på boken och övriga inblandade får nöja sig med att nämnas i det finstilta på insidan av boken. Eller kanske möjligen på baksidan ifall de är någorlunda namnkunniga.

Man kan säga att detta redan i viss mån händer. Utgivningen av Millenium 4 bygger visserligen på en ensam författare, men uppdraget är att bygga vidare på någon annans verk. Tittar man på (i USA) bästsäljande författaren James Patterson, vars böcker sålts i över 300 miljoner exemplar, så jobbar han nästan alltid med en medförfattare som gör mycket av skrivjobbet medan Patterson regisserar.

Så vad tror ni – kommer nästa bästäljande svenska författare att vara en redaktör? Musikbranschen har sina DJ:s (Discjockey). Nu tror jag inte att bokbranschens kommer att kalla Bookjockeys eftersom förkortningen BJ ger helt fel associationer. Något som en duktig redaktör redan visste.

Sölve Dahlgren släpper i september femte delen i sin ungdomsbokserie InnebandyPiraterna, han har även skrivit romanen Fem stjärnor för Färglösa samt fackböckerna Lyckas med bokutgivning och Lyckas som författare. Han är även en av grundarna till Hoi Förlag och tror att vi bara sett början på förändringarna i bokbranschen.

❤️ Tack för att du läste ända hit. Hoppas att läsupplevelsen var positiv. Som du märkte slapp du betalvägg. Om du har möjlighet får du jättegärna bli Supporter (1 kr/dag) och stötta Boktugg så kan vi fortsätta skriva om böcker och bokbranschen. Det går även att swisha en tjuga eller mer.
(Om du redan är Supporter – tack!)

solve@dahlgren.net

Lär dig bokbranschen på 5 minuter

Få vårt nyhetsbrev, måndag och fredag. Håll dig uppdaterad om trender och nyheter. Och få lite boktips. Gör som över 8000 andra.

Relaterade nyheter

SPONSRAT INNEHÅLL

George Johanssons dystopiska SF-roman Datorernas död släpps i nyutgåva

Science fiction-romanen Datorernas död, del tre i serien Universums öde, släpps i reviderad nyutgåva. En högteknologisk dystopi som har kallats för den första svenska cyberpunkromanen.

Den klassiska science fiction-serien Universums öde av George Johansson kom ursprungligen ut på 80-talet. År 2019 respektive 2020 släpptes de två första böckerna i nyutgåva, Uppbrott från Jorden och På okänd planet, och nu är det dags för den tredje boken Datorernas död att ges ut på nytt.

– Det är väldigt roligt att böckerna kommer ut igen, jag hade nästan glömt bort dem. Jag läser inte mina gamla böcker och tänker inte ofta på dem, jag tänker mycket mer på nästa bok, säger George ”Jojje” Johansson, som förutom att skriva sci-fi även är en omtyckt barnboksförfattare till böckerna om Mulle Meck.

Han har skrivit böcker i över 40 år, men intresset för sci-fi har följt honom mycket längre än så. Som barn började han läsa tidigt och han var en flitig besökare på Stockholms stadsbibliotek. Kombinerat med ett starkt teknikintresse upptäckte han snart SF-genren. Tidskrifterna Häpna! och Galaxy väckte hans nyfikenhet, och snart läste han allt han kom över.

– För mig har SF alltid haft betoning på det första ordet, ”science”. Fantasi kan väl vem som helst skriva … men fantasi som bottnar i någon form av vetenskap – då gnistrar galaxerna!

Snart tog även det egna skrivandet fart. Det var en blandning av alla möjliga berättelser: vilda västern, flygäventyr och sci-fi.

Bokserien Universums öde skrev han – på en gammal skrivmaskin han fortfarande har kvar – parallellt med sitt heltidsjobb för Teknikens värld efter att han hade fått sina två första barn.

– Min första bok hade varit historisk, men redaktören på Bonniers bad mig skriva sci-fi istället. Jag skrev första meningen och sedan rullade det på. Trodde att ingen skulle bry sig, men serien blev något utav en succé.

Serien bestod i sin ursprungliga form av fem böcker som i nyutgivningen har slagits samman till fyra. De två första delarna hänger tydligt ihop, medan Datorernas död har en ny huvudkaraktär och utspelar sig i en annan tid och på en annan plats.

(...) Läs hela artikeln »