Isaac Newton

"Fröjden Eder, I dödliga, över att en så ädel prydnad för människosläktet har funnits." </br> Inskription på Isaac Newtons gravmonument. </br> </br> Isaac Newton (1642/3-1727) föddes i en värld av mörker, ovisshet och magi. Han saknade föräldrar, älskarinnor, vänner och grälade bittert med de framstående män som korsade hans väg. Han höljde sitt arbete i hemlighetsfullhet och lyckades upptäcka mer av den väsentliga kärnan i människans kunskap än vad någon annan gjort, vare sig förr eller senare. Newton var den moderna världens chefsarkitekt. Det var han som löste de uråldriga filosofiska gåtorna om ljus och rörelse, och det var i praktiken han som upptäckte gravitationen. Genom att visa hur man kunde förutsäga himlakropparnas omloppsbanor kunde han fastställa vår plats i universum. Han gjorde kunskap till något konkret, kvantitativt och exakt. Han fastställde principer, som brukar kallas hans lagar. Han fruktade offentlighetens ljus, ryggade tillbaka inför kritik och kontroverser och publicerade överhuvudtaget sällan sina verk. Denne sir Isaac, myntmästaren och ordföranden för Royal Society, blev en nationell ikon vars bild präglades på medaljer och vars upptäckter förhärligades på vers.
Det som Newton kom fram till utgör än idag själva kärnan i det vi vet. Newtons lagar är våra lagar när vi talar om kraft och massa, om verkan och motverkan; när vi pratar om drivkraften hos ett idrottslag eller en politisk kandidat; när vi uppmärksammar en traditions eller en byråkratis tröghet; och när vi sträcker ut en arm och känner hur tyngdkraften som omger oss drar oss mot jorden. Före Newton var det ingen som kände den kraften.