I Svenska släktkalendern dokumenteras svenska levnadsöden

Ända sedan 1885 har Svenska släktkalendern publicerat information om svenska släkter. I år utkom den 49:e utgåvan och drygt 2 800 släkter har hittills medverkat i serien.

Det finns gott om små mindre utgivare som de flesta av oss aldrig har hört talas om. En av dem är Svenska släktkalendern, en ideell förening som vartannat år ger ut en bok med samma namn.

– Intresset för släktforskning har generellt sett ökat under hela efterkrigstiden. Fler och fler har möjlighet att ägna sig åt det tack vare arkivtjänster man kan komma åt hemifrån. Hobbyn har växt i takt med att det har blivit enklare, berättar Magnus Bäckmark, redaktör för Svenska släktkalendern.

Han kom in i verksamheten kring millennieskiftet, 26 år gammal. Han hade då sysslat med släktforskning under en tid och hade ett personligt intresse för ämnet.

– Det var ett lyckokast för mig. Jag fick ansvaret för en bokserie som jag själv tycker är väldigt värdefull, säger Magnus.

Utgivningen av Svenska släktkalendern går lite i vågor. Under lång tid kom böckerna ut med ojämna intervaller, men från och med 2010 kommer en ny utgåva vartannat år.

– Efterfrågan finns och därmed finns även material. Det finns många fördelar med att ge ut vartannat år, det blir lite mer liv och bättre kontinuitet – böckerna stannar kvar i folks minnen.

Här får alla släkter en dokumenterad plats i historien

Innehållet i Svenska släktkalendern är kort och gott genealogisk och biografisk information om olika släkter. En del släkter väljs ut av redaktionen, andra medverkar av eget val. För att en släktartikel ska införas behöver man som verkare köpa en bok per sida till ett rabatterat medverkarpris. Materialet sammanställs dels av de medverkande och dels av redaktionen.

Alla släkter är välkomna att medverka, under förutsättning att de har någon anknytning till Sverige. Det kan vara släkter som har invandrat hit eller som en gång utvandrade härifrån.

– Övervikten är på släkter som är utbredda Sverige, men det är en stor variation. Vi har aldrig avvisat någon, säger Magnus, som också säger att intresset för att vara med i kalendern ökar hela tiden.

Varför vill så många publicera uppgifter om sin släkt i en bok?
– Det blir ett sätt att dokumentera sitt resultat. Det ligger mycket arbete bakom släktforskning, och många anser att ett forskningsresultat i någon mening inte finns innan man har publicerat det.

Svenska släktkalendern har i dagsläget ingen direkt konkurrent.

– Vi fyller nog upp vår nisch ganska bra. Det finns systerpublikationer, men de gäller andra typer av släkter, säger Magnus och berättar om Adelskalendern som utkommer vart tredje år med de adliga släkterna samt Kalender för ointroducerad adels förening för adliga familjer som inte är introducerade på riddarhuset.

Hittills har 2 800 släkter medverkat i någon av Svenska släktkalenderns 49 utgåvor. Vissa släkter återkommer med uppdaterade uppgifter. Upplagan trycks i runt 800 exemplar, vilket räcker för detta smala specialfält. Den senaste utgåvan, Svenska släktkalendern 2018, kom ut i september i år, och 2020 års version är redan under produktion.

Varje utgåva har dessutom ett särskilt tema och innehåller några redaktionella artiklar som har en röd tråd. Inom temat väljer redaktionen själva ut släkter som bifogas i kalendern.

– Det ska inte prägla boken så mycket men det är kul att välja ut olika sektorer ur samhällslivet, säger Magnus.

Att ge ut en bok som kostar nästan 1000 kr

De som köper boken är, förutom de medverkande, bibliotek och en del samlare. Äldre utgåvor finns att tillgå i digital form genom ett samarbete med en arkivtjänst, men att ge ut de nyare utgåvorna i eboksformat är än så länge inte aktuellt – det är den tryckta versionen som gäller.

I nätbokhandeln kostar den senaste kalendern nästan tusen kronor (direkt från föreningen är den ett par hundra kronor billigare). En saftig summa för en bok, kan tyckas. Men bakom Svenska släktkalendern står en ideell förening som inte tar ut någon vinst. Och som vi alla vet kostar det pengar att ge ut böcker.

– Den är otroligt billig idag jämfört med om vi backar 40 år, säger Magnus. På 60-talet var den kanske två–tre gånger dyrare i realpris, och dessutom var den mycket torftigare då.

Priset speglar det enorma arbete som ligger bakom de 500 sidorna. På varje sida i kalendern presenteras ett trettiotal personer med respektive, och varje liv sammanfattas på ett par rader.

– Det är enormt mycket information och en väldig koncentration av levnadsöden. Det skulle vara svårt att göra den billigare, ersättningen som vi på redaktionen får är låg och vi arbetar till viss del ideellt. Vi sköter dessutom allting själva, allt ifrån produktion och försäljning till att packa, skicka, fakturera och följa upp.

Att skicka ut korrektur till alla hushåll och få skriftliga godkännanden på att det är okej att publiceras tar med Magnus egna ord ”oceaner av tid”, ibland åratal. Men det är ändå värt det – det märks att Magnus och hans kollegor på redaktionen själva brinner för att fortsätta samla information om svenska släkter i bokform.

– De här översikterna är historiskt värdefulla, eftersom de innehåller granskad information och dokumenterar komprimerade levnadsöden på ett stabilt och systematiskt sätt. Och det är otroligt intressant att se hur folk hänger ihop med varandra, säger Magnus Bäckmark.