Historiska bokserien Släkten firar tio år med sin tionde roman

Fr v: Elisabet Nemert, Agneta Arnesson Westerdahl, Ingrid Kampås, Maria Gustavsdotter, Ewa Klingberg, Elisabeth Östnäs och Karin Wahlberg. Foto: Sarah Perfekt

I den stafettskrivna, historiska romanserien Släkten får kvinnorna tillbaka sin plats i historieböckerna. Vi träffar författarna på förlaget i Lund under seriens tioårsjubileum.

Härom veckan fyllde den skönlitterära romanserien Släkten, utgiven av förlaget Historiska Media, tio år. Ett decennium efter att första boken kom 2008 har tio historiska romaner släppts och det firades med ett kalas där alla tio författarna samlades.

Det är en ganska varm dag i september när Släkten firar sin tioårsdag. Runt ett bord dukat med marsipantårta och kaffe på förlaget Historiska Medias kontor sitter fem av de hittills tio författarna i serien, sammansvetsade i en förtrolig stämning som präglas av stolthet över vad de åstadkommit. Som i en variant av viskleken har de skickat vidare sina karaktärer till varandra, tagit kontrollen över berättelsen och sedan gett bort den igen för att tillsammans skapa en ny bild av historien – den skriven av kvinnor, om kvinnor.

ANNONS

För mellan författarnas stora leenden och hjärtligt sarkastiska skämt finns en medvetenhet om att deras roll i både bokbransch och samhälle påverkas av att de är just kvinnor, precis som kvinnorna de skrivit om i Släkten påverkades av sin tids omständigheter.

Måhända att deras karaktärer slåss mot ett patriarkalt 1200-talssamhälle och blir gravida med livet som insats, men trots att det hunnit bli anno 2018 finns det fler poänger än god gemenskap och kreativ synergieffekt att en grupp kvinnor skriver om andra kvinnor ur ett historiskt perspektiv.

Upptakten till Släkten

Lena Amurén är förläggare på Historiska Media och när hon började på förlaget för femton år sedan var det ett renodlat fackboksförlag med en som hon säger ”typiskt manlig läsekrets”.

ANNONS
Lena Amurén är förläggare på Historiska Media och initiativtagare till Släkten.
Foto: Sarah Perfekt

— Jag kände att jag ville vidga historiebegreppet och intresset för historia, säger hon. Vi på förlaget hade sneglat på hur vi kunde fånga fler kvinnliga läsare när jag hörde talas om ett kul projekt i Danmark: en författarstafett där man lät författare skriva olika delar i en släktserie.

Lena kontaktade författaren Katarina Mazetti och tillsammans med historikern Dick Harrison satte de sig ner på restaurang Godset i Lund och började forma idén till Släkten. Katarina blev den första i raden av författare och skrev en historia som utspelade sig på vikingatiden som Karin Wahlberg fortsatte på, och sedan har det rullat vidare till en volym som idag uppgår till tio böcker. För författarna har den största utmaningen i projektet varit att ta vid där föregående bok slutar och sedan lämna hela kontrollen över huvudkaraktärerna till nästa. Det bekräftar författarna runt fikabordet:

— Jag tyckte det var jättejobbigt att lämna ifrån mig mina karaktärer, säger Maria Gustavsdotter, författare till del fyra, med ett hjärtligt skratt. Tänk om någon skulle göra något mer med dem på ett sätt som inte jag hade tänkt. Och när jag öppnade boken som kom efter min for en av mina huvudkaraktärer runt i ett träd redan på första sidan och jag tänkte ”nej, vad har hon gjort”!

Ja, jag gillar Boktugg och vill anmäla mig till ert gratis nyhetsbrev.

Alla runt det runda bordet skrattar och sedan berättar de att inför varje bok har de fått några ramar att hålla sig inom: hållpunkter i tiden samt några historiska händelser som gärna fick vara med. I övrigt har de kreerat fritt, grävt och gjort research och låtit historien växa fram. Genom de kvinnliga karaktärerna i böckerna har historien belysts ur en ny synvinkel än den gör i mycket av redan skriven historielitteratur. Det hoppas författarna ska påverka både människors historiska kunskaper och möjlighet till igenkänning i känslor och tankar:

— Vår befolkning får med sig historieböcker där kvinnor inte finns med – när man läser dem kan man undra vem som födde Sveriges befolkning överhuvudtaget om vi ska vara ärliga, säger Elisabet Nemert som skrivit den sjätte delen i serien. Jag tror att en av de viktigaste gåvorna en serie som Släkten kan ge är att den levandegör historien – det blir inte bara årtal utan människor av kött och blod.

— Man kan bli ödmjuk av historien – folk då var inte så himla annorlunda än oss egentligen, säger Ingrid Kampås, författare till del fem.

— Precis det tänker jag också, säger Ewa Klingberg, författare till sjunde delen. De kvinnor vi skriver om tänker ungefär likadant som vi gör nu även om de hade andra förutsättningar och en annan världsbild.

— Jag tror det är viktigt att få läsa om starka kvinnor som har motgångar och tar sig igenom och kommer ut på andra sidan, det finns en kraft i dem och i de här böckerna, säger Agneta Arnesson Westerdahl som skrivit del nio.

Ökande intresse för historia

Medan påtårar hälls upp gräver samtalet sig djupare i lagren av de historiska romanernas olika nivåer av nytta och det sug människor idag känner efter historia.

— Vi måste förstå historien för annars kan vi inte styra framtiden i rätt riktning, säger Agneta. Idag är extrema högerkrafter ett stort hot och så vet inte folk vad som hände på 30-talet och hur det byggdes upp.

— Precis, säger Ewa. Det är själva normaliseringen av det som hände och händer – det finns de som tror det gick från noll till järnvägsvagnar direkt under andra världskriget. Men så var det inte.

Många svenska läsare har under en lång tid haft en förkärlek för att förkovra sig i svensk noir och krim, och det finns en generaliserad bild av Sverige som ett deckarproducerande land. Men författarna till Släkten börjar ana en förändring och intresset för historieböckerna de skriver växer till den grad att författarna tror på verklig om än långsam förändring i genremakten:

— Det finns en paradox kring det här eftersom det å ena sidan finns en stor historielöshet hos människor samtidigt som många har ett enormt intresse för ämnet, säger Ingrid. Jag känner av ett stort sug och kan träffa folk som säger ”Åh jag älskar historia”.

— Det märks i responsen vi får, nickar Agneta instämmande.

— Jag tror kommersiella media inte har plockat upp det här eftersom deckare och det spektakulära är det som säljer mest lösnummer, konstaterar Elisabet. Feelgoodgenren har haft några väldiga framgångar men så länge medierna inte tar upp historieromanerna så finns de inte. Samtidigt märker man verkligen ett sug efter de här böckerna.

Att de får vara en del av Släkten betyder mycket för författarna och de ger förlaget stora eloger för engagemanget i författarstafetten. I ett litteraturklimat där böcker blir gamla extremt fort behövs den här sortens initiativ som bromsar det snabba åldrandet av böcker:

— Idag är böcker färskvara – en bok som är ett år är uråldrig vilket är vansinnigt, säger Elisabet. Men i ett sådant här projekt så finns alla böcker i lager.

— Och så hjälper vi författare varandra att dra och lyfta varandras böcker när man gör det tillsammans, fyller Agneta på. De gamla böckerna blir aktuella hela tiden när det kommer en ny bok i serien.

Maria sträcker på sig och säger:

— Sedan tror jag att ni andra gör som jag brukar göra: ”Det är jag som har skrivit den här boken”, säger jag och sedan drar jag hela historien om Släkten och säger ”Och du ska allt börja från början”. Sedan säger jag: ”Klart du köper min bok men du kan låna de andra på biblioteket”.

Hon ler med glimten i ögat och de andra skrattar. Kaffet som är kvar i kaffekopparna har kallnat och klockan dragit mot lunchtid. Ytterligare ett par av författarna dyker upp för att vara med på bild, bland annat Elisabeth Östnäs som skrivit den senaste delen i serien. Den utspelar sig under 1400-talet och med tanke på att det finns ytterligare drygt 600 år att avverka innan historien når nutid har Släktens historia långt ifrån avslutats.

— Det är väldigt roligt att vi gör det här projektet, säger Lena. Vi får fler och fler förfrågningar till förlaget om kommande delar i Släkten för varje år: ”Vem är den nya författaren i Släkten?”, ”När kommer nästa del?” och så vidare. Vi har valt att ha alla böckerna som pocket, som e-böcker och som streamade ljudböcker så att läsarna ska kunna hoppa in i serien och gå tillbaka. Det är fantastiskt kul att ha en serie som kan hållas vid liv genom de här olika formaten.

De tio första romanerna i serien Släkten.
Foto: Sarah Perfekt
Alla böcker i serien Släkten

2008 Katarina Mazetti Blandat Blod

2009 Karin Wahlberg Sigrids hemlighet

2010 Catharina Ingelman-Sundberg Tempelbranden

2012 Maria Gustavsdotter Helenas hämnd

2013 Ingrid Kampås Drottningkronan

2014 Elisabet Nemert Ringens gåta

2015 Ewa Klingberg Stenhuggarens dotter

2016 Elvira Birgitta Holm Falkens döttrar

2017 Agneta Arnesson Westerdahl Skuggornas tid

2018 Elisabeth Östnäs Midsommarbrud

 


 

 Tack för att du kom hit och läste …

… det gör oss stolta och glada. Till skillnad mot andra sidor, så har vi ingen betalvägg. Det är ett val vi gjort, eftersom vi genuint älskar litteraturen och vill sprida våra nyheter till så många som möjligt.

För att vi ska kunna fortsätta göra det vill vi ge dig chansen att bli vår supporter. Det kostar som en kopp kaffe på stan (39 kronor/mån) och du stöttar den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet. En billig peng för alla de tusentals artiklar vi publicerar varje år.
Samtidigt får du tillgång till vår insider-avdelning, med både extramaterial och emagasin.

Vi behöver dig och det tar bara en minut av din tid. Bli en Insider idag >>

Sarah Perfekt är frilansande fotograf sedan 2010 men är också verksam som skribent. Hon har sin bas på den skånska landsbygden.
Inga kommentarer än

Kommentarer är avstängda.