Söndagstuggare: Johanna Svanborg om läs- och skrivsvårigheter

Johanna Svanborg Foto: Patrik C Österberg

Johanna Svanborg, författare och egenutgivare, har en son med dyslexi. Förutom att skriva en lättläst bok för dyslektiker föreslår hon att vi istället använder ordet LoSS när vi pratar om läs- och skrivsvårigheter.

Jag vill släppa LoSS läsningen!

Text: Johanna Svanborg

Jag är inte ”bara” mamma till två barn, jag är författare också. Och om man vänder på det:
Att vara barn till en författande mamma – det kan ha sina rejäla fördelar.

ANNONS

Men vi börjar med det här att vara förälder, det är bland det roligaste som finns men det innehåller även måsten. Måste lära barnen att borsta tänderna. Måste lära dem att bli blöjfria. Måste lära dem att man inte kan få allt i affären. En gång lade sig ett av mina barn på golvet i affären och skrek, då lade jag mig bredvid och skrek jag också. Sen upprepades det aldrig mer för så kan ju inte mamma hålla på …

Ett av alla måsten heter läxläsning. Både skolan och vi som föräldrar märkte att det var svårt för sonen att lära sig bokstäverna eller ”krumelurerna” som han säger. Han gjorde allt för att slippa läsa och skriva, han skulle på toaletten, vässa pennan, snyta sig, ta av sig tröjan för att sedan sätta på sig den igen. När han inte längre hade något att skylla på så blev han trött istället och lade ner sitt huvud på bordet. Allt detta resulterade i en tråkig stämning då man hela tiden fick pocka och locka för att han skulle läsa en liten rad.

Ibland känner man sig som vuxen mentalt handikappad och vet inte hur man ska vrida och vända sig för att det ska bli bra. Jag funderade på hur vi skulle kunna vända det tråkiga till något roligt och tillsammans så uppfann vi vår ”egen” metod. Det är fyra enkla knep som gör att sonen känner det som att VI läser tillsammans och gör läxorna ihop istället för att det bara är han som gör dem.

ANNONS

För ett år sedan blev det många besök med logopeden och till slut stod det klart att han har dyslexi. Att lära sig läsa och skriva är svårt för dessa barn – riktigt svårt. Barnen känner sig värdelösa och tycker själva att de är dumma i huvudet, den psykiska ohälsan dimper ner som ett brev i mailboxens inkorg och sen eskalerar den.

Med det sagt så får man komma ihåg att det minsann inte är lättare att vara vuxen och försöka vända deras självförtroende. Det är ett supertufft uppdrag för både personalen i skolan där resurserna lyser med sin frånvaro och hemmavid för oss vuxna i barnens närhet.

Jag och sonen var på biblioteket i Klintehamn på Gotland och letade efter lättlästa böcker.
Vi letade och letade men det var ingen han ville ha. Till slut frågade jag:
– Vad vill du ha för bok?
– Jag vill ha en sån där bok som du har skrive mamma, en sån där jätteroli.

Ja, jag gillar Boktugg och vill anmäla mig till ert gratis nyhetsbrev.

När jag var 17 år skrev jag en barnbok som heter Kockobengan och Torsten med borsten. Den är skriven så att en vuxen ska läsa den för barn och givetvis har jag läst den för mina ”gulliganer”.

Jag berättade att texten är för svår för att han ska kunna läsa den. Han satte händerna djupt i sidorna, sänkte ner ögonbrynen och sa med skarp ton:
– Men mamma, nu får jag ”tuppjuck” och då snackar vi det store tuppjucket … du kan väl skrive den så att jag kan läse den.

Så det har jag gjort nu och alldeles snart är det boksläpp för denna bok som är speciellt skriven till barn med dyslexi. Det är mycket man ska tänka på när man gör en sådan bok: färgen på pappret, storleken på krumelurbokstäverna, avståndet mellan krumelurerna.

Jag märkte att sonen blev förvillad när han vände blad i en bok och bilden plötsligt var på vänster sida istället för på höger sida som föregående uppslag sett ut. Och sen vände han blad igen och då var bilden istället längst ner – tvärs över båda sidorna. Jag noterade att han inte vill ha överraskningar när han ska läsa så därför har jag placerat all text på vänster sida i boken och alla bilder på höger sida.

För att korta ner raderna så kan man istället se på bilderna vad som händer. Till exempel behöver jag inte skriva att pojkarna sitter på golvet och leker – det kan bilden istället tala om. På några ställen finns ordet ”isbjörn” med i min bok och då kan barnet givetvis se en bild på en isbjörn för att på så vis kunna associera. Inuti boken Kockobengan och Torsten med borsten så kommer den näst sista sidan att bestå av de fyra tips som jag/vi arbetat oss fram till.

Men det är inte nog med detta, jag började fundera över orden dyslexi och dyslektiker, ett stavas med k och ett med x. Orden är ju svåra även för oss som inte har läs- och skrivsvårigheter. Så jag ”uppfann” ett eget ord eller en benämning på flera ord.
Jag har pratat med några bokhandlare runt om i Sverige och även några bibliotek och de verkar lyriska över detta ord.

Ordet är: LoSS.

De som jobbar med böcker kan skriva en skylt och placera över/på hyllan med lättlästa böcker:
”Här släpper vi LoSS-läsningen”
”Kom LoSS med läsningen”
”Här LoSS-nar läsningen”

Jag vill lyfta fram alla de människor som skäms för att de läser och skriver sakta. Det är inte bara barn och ungdomar utan även många vuxna som tiger i det tysta.
De skäms för att de läser sakta.
De skäms för att ingen kan läsa det som de skriver.
De skäms när folk skrattar åt dem.
Jag tycker inte att de ska skämmas!

Jag önskar att ”Släpp LoSS” blir en snackis så att ingen kamrat/kollega utan att veta om det slänger iväg en ”rolig” kommentar som är allt annat än rolig för den som den landar hos.

”Jag har inte svårt att lära, jag har svårt att läsa.”

Om gästbloggaren:
Johanna Svanborg
är 45 år och driver Svanborgs Förlag AB sedan två och ett halvt år tillbaka. Hon ägde hon drev Klintehamns Kläder AB i sex år men som sedan ett år tillbaka är avvecklat. Bor i Fröjel på Gotland med sambo och barn. Trots att hon själv är thrillerförfattare så vågar hon knappt läsa den genren eftersom hon är mörkrädd. Men kokböcker går bra!

 


 

 Tack för att du kom hit och läste …

… det gör oss stolta och glada. Till skillnad mot andra sidor, så har vi ingen betalvägg. Det är ett val vi gjort, eftersom vi genuint älskar litteraturen och vill sprida våra nyheter till så många som möjligt.

För att vi ska kunna fortsätta göra det vill vi ge dig chansen att bli vår supporter. Det kostar som en kopp kaffe på stan (39 kronor/mån) och du stöttar den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet. En billig peng för alla de tusentals artiklar vi publicerar varje år.
Samtidigt får du tillgång till vår insider-avdelning, med både extramaterial och emagasin.

Vi behöver dig och det tar bara en minut av din tid. Bli en Insider idag >>

Inga kommentarer än

Kommentarer är avstängda.