Vad är bäst för barnets förståelse – bilderbok, ljudbok eller animerad film?

Det gäller att välja rätt sorts bok till sina barn, när de ska läsa .... Bild: Fotolia

I dagens samhälle har barnen tillgång till böcker och sagor i en mängd olika format, men det visar sig att alla versioner inte är så lyckade. Animerade filmer är sämst och illustrerade böcker bäst, allt enligt NPR.org.

Att läsa för små barn har alltid betraktats som något mysigt och fint, men nu finns det mer information om vad som faktiskt händer med barnen när de får lyssna på sagor och berättelser i olika former. En ny studie visar nämligen vad som sker i deras hjärnor, när du väljer att låta dem ta del av sagor och berättelser. En bilderbok gör en sak, en animerad film något annat och en ljudbok … ja, ni förstår.

Och faktum är att det spelar roll vad vi väljer, menar författaren och läkaren Dr John Hutton, som står bakom studien. En del sorts böcker är för mycket av det ena, och andra är för lite av något annat. Ja, och sedan är några är helt perfekta. Man brukar tala om Guldlockseffekten, när man diskuterar en situation som är ultimat och där förutsättningarna spelar ut på bästa möjliga sätt. I det här fallet då att barnet förstår och kan ta till sig boken utan problem. Vad man vill ha är koordination och kopplingar mellan hjärnans olika delar.

ANNONS

Hutton, som jobbar på barnsjukhuset i Cincinnati, har länge haft en förkärlek för processerna som handlar om hur barn bygger upp sin litterära nyfikenhet och vad som sker i dem när de möter böcker. Hur går det egentligen till när de tillgodogör sig språket och vad spelar in i skeendet?

I den aktuella studien hade man 27 barn i åldern runt fyra år. De placerades i en FMRI-maskin, som på ett säkert sätt kan mäta hur vår hjärna påverkas av aktiviteter och stimuli. Barnen fick sedan hjälp att läsa en illustrerad barnbok, en audio-version av samma bok, och en animerad variant (film).

Under tiden som barnen ägnade sig åt de här tre versionerna, så skannades deras hjärnor för att man skulle se vad som skedde i de olika delarna under tiden.

ANNONS

I studien fann man att audioboken fick igång delarna som hanterar språket, men det fanns på det hela taget få förankringar inom barnet. Man såg här också att barnen kämpade mer med att försöka förstå vad som presenterades när bilder saknades.

I versionen som var animerad fanns istället en överstimulans, där både audio- och visuella centra blev rejält stimulerade, men där det fanns mycket lite koppling mellan de olika delarna. Barnet hann inte med, om man säger så.

– Språkdelarna i hjärnan kämpade för att hänga med i historien, säger Hutton i en intervju. Vår tolkning blev att animationen gjorde allt jobbet till barnen och att de samtidigt fick lägga mest energi på att försöka förstå vad de såg och hörde.

Ja, jag gillar Boktugg och vill anmäla mig till ert gratis nyhetsbrev.

Förvånande nog såg forskarna att barnens förståelse av historien var sämst när de såg den som animerad.

Däremot fick de full pott när de läste bilderboken tillsammans med en vuxen – då såg man också flest kopplingar mellan de olika delarna i hjärnan. Barnen fick också lättare att relatera till historien. Istället för att bara försöka förstå boken utifrån orden som lästes så fick de i bilderboken hjälp och ledtrådar i illustrationerna som hörde till berättelsen.

Dessutom, när barnen fick se illustrationer, såg man att deras språkcentrum fick vila lite när man jämförde mot skanningarna av hjärnan från läsningen av audioboken, då inga visuella hjälpmedel fanns med.

Sammantaget? Det man såg var att när man läser för sina barn så försiggår mycket mer än vad man kan tro, beroende på format och presentation. Ett barn som utsätts för alltför mycket animationer berövas en del av arbetet och skapar få kopplingar mellan de olika delarna i hjärnan, och det blir svårare att greppa innehållet.

Det som sker när de ska försöka ta till sig en animerad berättelse är att de översköljs med information, samtidigt som de inte behöver göra jobbet. I förlängningen innebär det att de blir sämre på att skapa mentala bilder baserat på vad de läser och inte heller kan reflektera kring innehållet, eftersom de inte hinner med i svängarna. Presentationen får ett för högt tempo som inte väntar på dem.

Det goda rådet? Om du ska använda telefon, tv och plattor för att låta ditt barn läsa, så ska du alltid eftersträva den mest förenklade versionen som levererar illustrationer och uppläsning där de kan styra takten, men använd helst inte bara ljud eller animerade versioner.

Nu vet vi det.


Källa: https://www.npr.org/sections/ed/2018/05/24/611609366/whats-going-on-in-your-childs-brain-when-you-read-them-a-story

 

 


 

 Tack för att du kom hit och läste …

… det gör oss stolta och glada. Till skillnad mot andra sidor, så har vi ingen betalvägg. Det är ett val vi gjort, eftersom vi genuint älskar litteraturen och vill sprida våra nyheter till så många som möjligt.

För att vi ska kunna fortsätta göra det vill vi ge dig chansen att bli vår supporter. Det kostar som en kopp kaffe på stan (39 kronor/mån) och du stöttar den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet. En billig peng för alla de tusentals artiklar vi publicerar varje år.
Samtidigt får du tillgång till vår insider-avdelning, med både extramaterial och emagasin.

Vi behöver dig och det tar bara en minut av din tid. Bli en Insider idag >>

Conny Palmkvist är författare, spökskrivare och journalist. Han har skrivit sju romaner och tilldelats Helsingborgs Dagblads kulturpris och Umeå novellpris.
Inga kommentarer än

Kommentarer är avstängda.