Det var en julklapp som gjorde att Harper Lee kunde skriva Dödssynden

Det finns en aura av mystik kring Harper Lee, och den blir inte mindre med åren. Hur många vet till exempel att hennes debutbok blev skriven på grund av att hennes två bästa vänner gav henne en gåva som fick fantastisk betydelse?

Harper Lee var en stor sensation när hon slog igenom med Dödssynden (To kill a Mockingbird) 1963, men att hon fick skrivit boken berodde på fler faktorer än man kan tro. Historien bakom romanen är lika fascinerande som finstämd.

Sanningen är att hon bara något år tidigare befunnit sig i New York, där hon jobbade med att boka flygstolar till ett bolags kunder. När julen kom hade hon inte råd att åka hem, utan fick stanna kvar i storstaden över högtiden.

Hon besökte sina bästa vänner Michael och Joy Brown, som hon hade träffat genom Truman Capote, och firade jul med dem. Till saken hör att Harper Lee hade delat med sig av sina noveller till just de här vännerna under hösten och vintern, och Michael var särskilt förtjust i dem. Enligt en artikel av Joseph Crespino på Lithub så kände Michael igen sin egen barndom i berättelserna och tog dem därför extra mycket till sitt hjärta.

Nu var han inte helt okänd, utan hade redan fått en del genomslag. Han var allt från kompositör, lyriker och författare till producent och regissör. Av allt det kom så klart att han hade kontakter.

Det var för två av de kontakterna som han nu visade Harper Lees noveller. Agenterna Maurice Crain och Annie Laurie Williams, som också var gifta med varandra, hade en succéartad verksamhet i New York, och när de nu fick korn på den opublicerade Harper Lee såg de genast hennes potential.

Deras råd var att hon skulle skriva en roman istället, eftersom det var enklare att sälja. Säkert sagt i all välmening, men omöjligt för Harper Lee, eftersom hon var tvungen att försörja sig och inte kunde lämna sitt jobb. Det fanns inte tid och hon var beredd att ge upp sitt skrivande. På så sätt låg det till när nu julaftons morgon kom och hon till sin förvåning såg att paret Brown lagt ett kuvert till henne under granen.

De hade tänkt till. De var inte rika, men de såg att Harper Lee kunde skapa något verkligt intressant om hon bara fick chansen till det. Därför hade de skrapat ihop pengar och erbjöd henne nu ett års skrivande, om hon ville det.

I kuvertet låg en lapp, där det stod:

”Du kan vara ledig ett år från jobbet och under den tiden skriva precis vad du vill. God jul.”

Hennes spontana reaktion var högljudda protester. Så klart. Det här var en barnfamilj, som inte hade några fantastiska rikedomar omkring sig. Att då ge henne så mycket pengar? För sig själv tänkte hon, enligt egna ord, att de måste vara galna.

Långsamt insåg hon sedan att det var något de gjorde för att de älskade henne. Allt enligt Lithubs artikel.

Och så klart blev hon nu inspirerad att genomföra projektet. Hon började skriva på en gång och redan en månad senare lämnade hon 150 sidor hos agenterna Crain och Williams. Bara ytterligare en månad senare hade hon en titel och ett utkast, som hon döpt till Ställ ut en väktare (Go set a Watchman). Efter flera turer hamnade sedan boken hos Evan Thomas vid förlaget Harper & Brothers (idag en del av HarperCollins), som älskade den, men ville ha lite mer handling i boken. Han ville att hon skulle fortsätta på något annat. Harper Lee protesterade först, men ångrade sig sedan.

Och under tiden som agenterna försökte sälja boken fortsatte hon att skriva, och började arbeta om några av novellerna hon burit med sig. Till slut insåg hon att hon skrivit grunden till en roman till, mest på grund utav att hon ville göra det bästa av sitt friår, som vännerna gett henne.

Den nya boken fick namnet Dödssynden (To kill a Mockingbird), och var baserad på karaktärerna i den första boken Ställ ut en väktare.

Hennes tanke var först att försöka sätta ihop dem till en enda bok, men det misslyckades. Agenten Crain sa rent ut till henne att låta bli. Skriv färdigt din andra bok istället, den har mer potential. Om du sedan vill, kan du försöka skriva en bok mellan de här två för att låta dem byggas ihop i en serie.

Nåväl. Därefter vet vi vad som hände. Dödssynden blev en stor hit, medan Ställ ut en väktare blev liggande i ett bankfack i många, många år, på Harper Lees egen inrådan. Huruvida hon egentligen ville ge ut den har vi skrivit om tidigare, och låter nu vara osagt.

Vad som fanns var två böcker, med helt olika öden. Båda romanerna skrevs i praktiken samtidigt, men skiljdes sedan åt av femtiofem år när de publicerades.

Det är nästan som om det finns en roman att skriva, om romanerna. Och om Harper Lees öde genom tiden. Hon är och förblir upphovsman till en av vår tids mest lästa böcker.