Sveriges Författarförbund: Upphovsmännens perspektiv saknas i nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport

Författarna bör bjudas in att medverka i diskussionen om bibliotekens utveckling, menar Författarförbundet. Foto: Fotolia

Författarförbundet har nu lagt fram sina synpunkter på omvärldsrapporten Den femte statsmakten som presenterades i september 2017.

Kungliga biblioteket fick i uppdrag 2015 att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Hösten 2017 presenterades en första omvärldsrapport, Den femte statsmakten, med utgångspunkten vilka utmaningar och möjligheter som biblioteken står inför.

I början av mars 2018 presenterade Författarförbundet sina synpunkter på rapporten i en skrivelse till Nationell biblioteksstrategi och Kulturdepartementet. Här är en sammanfattning av de centrala delarna av förbundets kommentarer:

ANNONS
Upphovsmän

Fler yrkeskategorier bör inkluderas och det behövs bättre förutsättningar för upphovsmän att medverka i bibliotekens utveckling. I rapporten saknas enligt Författarförbundet resonemang som berör yrken som levererar till biblioteken: författare, översättare och dramatiker. Dessa bör få chans att lämna synpunkter och delta i arbetet med nationell biblioteksstrategi, men de bjuds inte in att medverka.

Madeleine Hjort, ordförande i Biblioteksrådet, Sveriges Författarförbund. Foto: Privat

– Författarförbundet är övertygade om att bibliotekarier och författare/översättare kan samarbeta och tillsammans utveckla nya metoder och arbetssätt att nå läsare i alla åldrar också de som idag inte kommer till biblioteket, säger Madeleine Hjort, ordförande i Biblioteksrådet, Sveriges författarförbund. Statstiken berättar att 50 procent av befolkningen inte lånar på bibliotek och av de som lånar läser endast hälften en bok per år. Så här finns mycket att göra och utveckla som handlar om litteraturförmedling.

– Vi föreslår att bibliotekarier och författare/översättare som vill arbeta med litteraturförmedling och utvecklingen av den ska börja med att gå en fortbildande kurs tillsammans på en högskola som är intresserad och vill ta fram en sådan kurs. Det finns nog flera högskolor som kan vara intresserade om det också finns ekonomiskt stöd för insatsen. Vi behöver värna om läsarna och om det skrivna ordet och om de faktiska och fiktiva berättelserna som finns och skrivs fram. Där finns mycket att göra tillsammans!

ANNONS
Läsförståelse

För att motverka klyftan i läsförståelse som råder idag behövs samarbete mellan bibliotek och andra yrkesgrupper. Författarförbundet frågar sig vad som händer med det läsfrämjande arbetet eftersom biblioteken når ut till allt färre, och föreslår mer fokus på läsfrämjande arbete för alla målgrupper: barn, vuxna och läsovana.

Digitalisering. Författarförbundet vill nyansera diskussionen om digitaliseringen. Vilka fördelar finns med tryckta böcker? Förbundet lyfter fram hur läsning av digital och tryckt text skiljer sig åt, och konstaterar att internationell forskning visar på att det är svårare att läsa längre texter digitalt och att läsare hellre väljer fysiska böcker.

Ersättning/bidrag

Enligt Författarförbundet snuddar rapporten bara vid centrala frågor som rör upphovsmännens ersättning. Författare och andra upphovsmän måste bli skäligt avlönade om det ska fortsätta skapas ny litteratur, och om biblioteksersättningen ska ändras måste det göras i samarbete med upphovsmännen. Därutöver föreslår förbundet att upphovsmän ska kunna få ytterligare utvecklingsbidrag för att behovet av litteratur i alla genrer ska kunna tillgodoses.

Ja, jag gillar Boktugg och vill anmäla mig till ert gratis nyhetsbrev.

Har ni på Författarförbundet några tankar om/förslag på hur biblioteksersättningen kan förändras?

– Spontant anser vi att utlåningen av litteratur på högskolor och universitet ska utgöra grund för biblioteksersättning. Så är det inte idag. Den andra och större frågan: att utveckla och förbättra biblioteksersättningen behöver dryftas kanske i en översyn där vi författare och översättare är med. Att öka utlåningen innebär ju att också biblioteksersättningen garanteras och det är bra både för demokratin, skrivandet och läsandet, säger Madeleine Hjort.

”Svår” litteratur

Författarförbundet ställer sig kritiska till att böcker som har fått litteraturstöd ofta inte frontas på biblioteken eller till och med sorteras bort på grund av att de ofta anses vara för svåra. Detta stryper mångfalden – all ny litteratur bör presenteras och få en plats på biblioteket. Böcker som har fått litteraturstöd levereras dessutom gratis till biblioteken av just detta syfte: att litteraturen ska nå ut.

Kommersialism

Ett kommersiellt perspektiv inspirerat av bokhandeln har tagit sig in på biblioteken, menar förbundet. Litteratur som lånas ut för lite eller anses svårare att presentera åsidosätts till förmån för bästsäljande författare. Detta gäller även författarkvällar och föredrag – författarbesöken ska vara till för alla och handla om att ge allmänheten inspiration och allmänbildning, inte betraktas som marknadsföring i första hand.

 


 

 Tack för att du kom hit och läste …

… det gör oss stolta och glada. Till skillnad mot andra sidor, så har vi ingen betalvägg. Det är ett val vi gjort, eftersom vi genuint älskar litteraturen och vill sprida våra nyheter till så många som möjligt.

För att vi ska kunna fortsätta göra det vill vi ge dig chansen att bli vår supporter. Det kostar som en kopp kaffe på stan (39 kronor/mån) och du stöttar den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet. En billig peng för alla de tusentals artiklar vi publicerar varje år.
Samtidigt får du tillgång till vår insider-avdelning, med både extramaterial och emagasin.

Vi behöver dig och det tar bara en minut av din tid. Bli en Insider idag >>

Anna von Friesen frilansar som redaktör, skribent och korrekturläsare för olika bokförlag och tidskrifter. Hon bor och arbetar i Malmö.
Inga kommentarer än

Kommentarer är avstängda.