Kulturrådet sätter fokus på läsfrämjande för vuxna

Nina Frid, handläggare vid Kulturrådets avdelning för läsfrämjande för vuxna. Foto: Kulturrådet

Vuxnas läsbeteende och vad man kan göra för att minska skillnaderna mellan olika grupper i samhället synades under Kulturrådets metoddag om läsfrämjande arbete för vuxna. 

I torsdags anordnade Kulturrådet en metoddag under rubriken ”Att överbrygga läsklyftor” dit aktörer som folkbibliotek, läns- och regionbibliotek, arbetsplatsbibliotek, fängelsebibliotek, folkbildningsorganisationer, kriminalvården samt studie- och fackförbund var inbjudna. Syftet är att synliggöra vuxnas läsvanor och skapa ett nätverk för utbyte av erfarenheter så att skillnaderna i vuxnas läsbeteende på sikt kan minskas. Initiativet till metoddagen tog Kulturrådet efter att många haft önskemål om en gemensam plattform där dessa frågor kan diskuteras för att finna inspiration från varandra.

Nina Frid är handläggare på Kulturrådets enhet för litteratur och kommunikation och har senaste året haft fokus på vuxna.

ANNONS

– Många undrar ibland varför man ska arbeta med vuxnas läsbeteende och menar att man som vuxen har ett fritt val att göra vad man vill med sin fritid, säger Nina. Det intressanta med det ”fria valet” är att det påverkas av en rad faktorer som var man kommer från, vilket kön man har och vilken klass man tillhör. När man får syn på det kan man också göra något åt problem som uppstår. Intresset från olika aktörer att delta i dagen var stort så det märks att det finns ett behov av att prata om det här.

De olika faktorerna kön, klass och geografi avhandlades under metoddagens program som inleddes med en forskarpanel och sedan fortsatte med tillfällen att diskutera metoder för läsfrämjande. Bland andra Bygdegårdarnas riksförbund, Kriminalvården och Myndigheten för tillgängliga medier bidrog med beskrivningar av sina sätt att arbeta på.

Nina Frid tillsammans med Henriette Zorn och Johan Anderblad.
Foto: Kulturrådet

– Den typiska storläsaren är en högutbildad kvinna i storstaden vilket medför att den typiska ickeläsaren är en lågutbildad man på landsbygden, säger Nina. Det finns stora klyftor men det görs också mycket för att minska dem. Bygdegårdar åker runt och bygger upp hela läsmiljöer och fackförbundens arbetsplatsbibliotek är mycket engagerade i att tillgängliggöra litteraturen. Av de som är omhändertagna av kriminalvården idag är 94 procent män och en del av dem har inte ens gått ut grundskolan. Läsning för dem kan bli vägen till förändring – dels genom utbildning men dels också genom att skönlitteratur kan hjälpa en människa att få syn på sig själv på ett helt nytt sätt.

ANNONS

Läsfrämjande arbete för vuxna är – precis som för barn och unga – ett prioriterat mål hos Kulturrådet. Nina hoppas och tror att metoddagen kommer leda till att arbetet får ett rikare omfång framöver:

– Vi kommer att utvärdera dagen bland alla som var med, säger hon. Sedan kommer vi att uppmuntra deltagarna att fortsätta bygga ett nätverk sinsemellan. När det kommer till bidragsdelen hoppas vi att det ska leda till att vi får in fler bra och engagerande projektidéer för att främja vuxnas läsning.

 


 

 Tack för att du kom hit och läste …

… det gör oss stolta och glada. Till skillnad mot andra sidor, så har vi ingen betalvägg. Det är ett val vi gjort, eftersom vi genuint älskar litteraturen och vill sprida våra nyheter till så många som möjligt.

För att vi ska kunna fortsätta göra det vill vi ge dig chansen att bli vår supporter. Det kostar som en kopp kaffe på stan (39 kronor/mån) och du stöttar den hårdast arbetande lilla redaktionen i landet. En billig peng för alla de tusentals artiklar vi publicerar varje år.
Samtidigt får du tillgång till vår insider-avdelning, med både extramaterial och emagasin.

Vi behöver dig och det tar bara en minut av din tid. Bli en Insider idag >>

Sarah Perfekt är frilansande fotograf sedan 2010 men är också verksam som skribent. Hon har sin bas på den skånska landsbygden.
Inga kommentarer än

Kommentarer är avstängda.