Christina Erikson (fd Granbom) byter både förlag och efternamn

Crime-författaren Christina Erikson (fd Granbom) har skrivit på ett tvåbokskontrakt för Albert Bonnier. Första boken är planerad att släppas i september 2018.

Från hybridförlag till ett av Sveriges största förlag – på knappt fyra år har författaren Christina Erikson (fd Granbom) gjort en snabb resa genom förlagsvärlden och har nu landat med ett tvåbokskontrakt hos Albert Bonniers i sin hand. 2014 utkom hon med debuten Morsarvet hos Hoi förlag. Sedan dess har det blivit både en och två böcker om året – de två sista producerade tillsammans med Thomas Erikson.

– Jag har skrivit på allvar i 14 – 15 år men i början visste jag inte riktigt hur jag skulle ta mig fram, berättar Christina. Det var 2012 som jag verkligen bestämde mig och började skriva på Morsarvet med målet att ge ut den 2014.

Hon beskriver sig själv som att hon då var en glad och naiv debutant som gav sig in i bokbranschen – en erfarenhet hon idag inte vill vara utan.

– Jag gick runt på bokmässan 2013 och pitchade manuset hos olika förlag – något jag förstått i efterhand att man absolut inte ska göra, skrattar Christina. Men jag tror att det är bra att man får jobba för saker och ting och det känns väldigt gott att jag fått lära mig hur det fungerar längs vägen.

Det är inte bara inom bokutgivning Christina samlat erfarenheter sedan starten. Hennes skrivande har tillåtits växa i takt med att historierna kommit ner på papper vilket lett till att hon kunnat hitta sin egen unika ton i det hon gör. Texten i den första boken som kommer att släppas hos Albert Bonniers i september 2018 har Christina arbetat med på ett annat sätt än i tidigare böcker – ett resultat av den snabba utveckling hon gjort.

– Jag har hittat något som gör att det är jag som hörs i boken, säger Christina. Sedan är det en annorlunda historia mot vad man brukar läsa. Jag har ett lite manligt sätt att skriva om man får säga så. Det är hårdare och mörkare och innehåller inte så mycket tekniskt polisarbete eller diskbänksrealism som många kvinnliga deckarförfattare ofta har med. Det jag tycker är intressant är att beskriva brotten och de mörka sidorna hos karaktärerna.

Den kombinationen tror Christina är vad som tilltalade förlagen denna gång. För det var inte bara Albert Bonniers som visade intresse för manuset. Flera förlag var positivt inställda men hos Albert Bonniers fanns en personkemi som stämde väl mellan parterna.

– Vi fick bra kontakt och det är viktigt, säger Christina. Det hade läst, var konkreta och ingav stort förtroende. Men jag kan fortfarande inte tro att det är sant vissa dagar. Det här med kontraktet är väldigt stort för mig, en dröm som går i uppfyllelse. Nu måste jag fokusera och leverera kvalité. Det handlar om att hålla sig kvar och få fler möjligheter senare också.

Av en slump byter Christina i samband med förlagsskiftet också efternamn. För författare kan namnet vara ett kännetecken och varumärke utåt. Men Christina tar det hela med ro – kontraktet med Albert Bonniers är som hon beskriver en nystart och då passar namnbytet bra:

– Hade jag fortsatt på en serie eller på samma förlag hade jag kanske inte gjort det, säger Christina. Nu spelar det inte så stor roll. Jag har gift mig och det är naturligt att ha ett gemensamt namn. Jag vet inte om namnet är så viktigt egentligen. Personligen har jag svårt att komma ihåg namn utan minns istället titlar och omslag. Idag med all social media tror jag det är viktigare med ansikten och det fotografiska samt att hitta ett följsamt sätt i hur man uttrycker vad man står för.