EU-domstolen ger bibliotek rätt att låna ut eböcker på samma sätt som tryckta böcker

library in the e-book concept

Ett nytt beslut av EU-domstolen slår fast att bibliotek har rätt att låna ut e-böcker på samma sätt som de får låna ut tryckta böcker. Men vad säger domslutet egentligen, varför är förlagen upprörda, och vad händer nu?

I slutet av förra veckan kom ett domslut från EU-domstolen som, efter en fråga från nederländska biblioteksföreningen, slog fast att bibliotek har rätt att köpa in och låna ut e-böcker på samma sätt som pappersböcker, förutsatt att det sker just på samma sätt som pappersböcker – tidsbegränsat och till en låntagare åt gången. Medan bibliotek jublar har förlagsrepresentanter redan uttryckt oro för att detta i längden göra det svårt att alls ge ut e-böcker. Svenska Förläggareföreningen säger i ett uttalande:
Vi ser domstolens utfall som ett potentiellt hot mot den kommersiella marknaden för e-böcker i Europa.

För att förstå vad domen innebär behöver man känna till bakgrunden: Hittills har bibliotek i de flesta länder (men inte Sverige, se nedan) varit hänvisade till en s k stycklicensmodell för e-böcker, där man i princip låtsas att e-boken är en fysisk bok. Biblioteken betalar i förskott för ett visst antal lån, och boken kan sedan lånas ut till en låntagare åt gången. Om någon annan vill låna den får hen, precis som med pappersböcker, vänta tills den återlämnas. När boken lånats ut max antal gånger är den ”utsliten” och måste köpas in på nytt.

Copyrightinnehavaren (i praktiken förlagen) bestämmer vilka böcker som finns tillgängliga för biblioteken och hur mycket licenser ska kosta; i USA kan t ex en flerlånslicens av en topplistebok genom distributören Overdrive kosta upp till $85, medan snittpriset för samma bok i bokhandeln är runt $10. Förlagens argument är att ju mer läsningen digitaliseras, desto viktigare blir det att även e-böcker bär sig ekonomiskt för att det alls ska löna sig att ge ut dem, och det blir svårt om det är lika lätt att låna en bok gratis som att betala för den.

Ja, jag gillar Boktugg och vill anmäla mig till ert gratis nyhetsbrev.

För många amerikanska och brittiska förlag utgör e-böcker idag mellan 20 och 50% av omsättningen, och om läsarna vänjer sig vid att e-böcker alltid ska vara gratis går de helt sonika under. Även i Sverige utgör digitala böcker – bibliotek oräknat – 19% av Bonnierförlagens omsättning.

Samtidigt har biblioteken vänt sig både mot att det finns många böcker de inte alls kan köpa in digitalt, och mot att de aldrig kan äga en e-bok under licenssystemet, vilket går stick i stäv med bibliotekens roll att samla och bevara litteratur. I flera länder har diskussionen ofta gällt om biblioteken alls ska få låna ut e-böcker. Enligt en undersökning i Storbritannien 2014 fanns bara 7% av de 50 mest säljande titlarna på Amazon överhuvudtaget tillgängliga för biblioteken att köpa in, och biblioteken i Nederländerna gick för några år sen till domstol för rätten att överhuvudtaget få låna ut e-böcker som stycklicens.

I teorin verkar nu domslutet innebära att bibliotek har rätt att, i stället för att gå via lösningar med höga licenspriser och krav på ”utslitning”, köpa in en e-bok för några euro eller pund från närmaste internetbokhandel, lägga den på en egen server och låna ut den hur många gånger som helst – förutsatt att biblioteken kan garantera att lånen är tidsbegränsade och begränsade till en låntagare åt gången, det vill säga att de förses med kopieringsskydd (DRM) eller motsvarande. Domstolen slår också fast att upphovsmännens intressen måste skyddas, vilket torde innebära att de får ut biblioteksersättning i stället för att som idag få royalties som vid annan försäljning.

Så vad innebär domslutet för svenska förlag och bibliotek?

Sverige är något av ett undantag, internationellt sett. Sedan 2014 finns näst intill all populärlitteratur som alls ges ut som e-böcker tillgänglig för biblioteken samtidigt som de släpps i handeln. Biblioteken betalar heller inte i förskott för lånen, utan får ta in böckerna utan någon kostnad och betalar i stället i efterskott för varje lån.

Det gör att de kan bygga upp ett stort sortiment och låna ut en e-bok till hur många låntagare som helst samtidigt, men också att tjänsten kan bli svår att budgetera eftersom det inte finns någon naturlig spärr för hur många böcker som kan lånas ut, utan biblioteken behöver sköta det via budgetspärrar. Ett system som hamnat i skottgluggen inte minst efter eboksskandalen häromdagen då det uppdagades att ett litet familjeförlag masslånat sina egna böcker för att tjäna pengar.

Parallellt introducerades också stycklicensmodellen i Sverige, så att biblioteken kunde välja eller blanda de två modellerna; i skrivande stund har i princip inget bibliotek varit intresserat av modellen som innebär att bara en låntagare åt gången kan låna en bok. Många ser det som bisarrt att låtsas att en digital fil kan vara ”utlånad”.

Domen är fortfarande färsk, och mer kommer säkert att sägas. Det återstår också att reda ut hur det ska fungera i praktiken; även om bibliotek har rätt att köpa in böcker från Amazon eller Apple och lägga på sin egen server återstår ju då t ex problemet att dessa böcker är kopieringsskyddade, och att ta bort det kopieringsskyddet är olagligt. Man kan också undra om varje bibliotek vill hantera en egen installation av DRM-server o dyl, med olika system på olika bibliotek. Domen kräver heller inte att bibliotek måste begränsa utlåning av e-böcker till stycklicensmodellen, men den säger inget om vad som gäller alternativa modeller som den svenska.

ANNONS

Vad som kan sägas säkert är att både förlag, författare, bibliotek och låntagare vill att det ”bara ska funka”, men hur mycket man än kan tycka att en bok ska behandlas som en bok oavsett format, så väcker digitaliseringen frågor som sällan har gamla svar. Vi har, som alltid, inte hört det sista än.

Bild: iStockphoto

2 Kommentarer

Kommentarer är avstängda.